Norrländska Korrespondenten – 28 juli 1852, sida 1

ra; ty der säges, art Jsabella då hon icke Fun: de frälsa råsra för Tutherssa trosbekännelsen Ful, till dodea domda, sjelf sörjt fig till döden. Och fru Cöristina hade eldrig warit sin fyher: son, Konung Gussaf, få kär och tillgifwen, ba: de hon icke warit ens med honom i tron. Ty mid denna tiden hade alla till ett högre försiånd upvlysta själar slagit fig tid Lutherska bikfånus nelsen. Så förädlad af lidardet, och till sia ande siyrft i tälamodets skola, återsåg hon sitt fäderaeslaud vd) sitt fordaa lyckliga hem, det stöna Hörningsholm. Men under hemfärden hade hon i Kalmar återsett fia äldste fon, den boa under osäkerheten, fom war efter Sturens dod, med eu trogen tjenare försändt til Danzig. Derigenom hade han undkommit danska fångenskapen och blef af Konung Guslaf upps lagen såsom fosterson. J Stockholm emottogs hon af Konung Gus staf med slor hedersbewisning, och änskönt det af några sades, att han i arfskifte gjort henae och heanes barn orätt blef aldrig hennes siane från honom wändt. Hoa sade: Ha har hämnats wåra ådlas blod, frälsat sitt fåderneg: land och utom honom skulle wi nu ingenting (ga. Oct säges, att bon på den gamla Stures borgen Pörningsholm fick besäk of den mäktige Wikingahösdingen Serrin Morrby, med förslag om äktleastap och Etareälteus äter insättande i