Norrländska Korrespondenten – 24 juli 1852, sida 1

Christina Gyllenstijerna. (Ur Smweafka Folkets Sagohäfder, af A. A. Aszelius.) Om denna, den ädlafte qwinna, fom ESmes riges häfder weta att omtala, förmäles: UlHjeltemod, tålamod och ädelmod utmärkte denna ala Swenska qwinnors Drottning. Rättwisa woro konung Gusifs ord, att hon mål kunde wara Konunaars eftersyn och före döme. Duruledes hon ärnade sia ädle herres, Sten Stures minne, med ett wist och modigt förswar af Stockholms bora och stad, få att tyrannen Christiern gerna önskat fig hems ma i sitt land igen, bäfwande för den siolta qwinnans hjeltemod och den trohet hwarmed hon åtlyddes af folket; men slutligen gaf wika för Henning Gadds råd, emedan hon wisste att han war hennes få wäl fom foslerlandets mån år fallmänt bekant. Nu må här omtalad det ädla tålamod hon wisade under den swåra fängenskap, hon i fora långa år uthärdade i Danmark. Jaom Blåtornets hemska murar, i ett mörkt fängelsewalf, wid en kanna matten och någon grof spis, fatt på en halmkärfwe äanu i i fin ungdoms friskaste ålder denna qwiana, ett far gert blomfier, att biefra i den falla fångelfec luffen. Ett minne af förswunnen lycka mar wid hennes frå, tweane fmå söner, Gustaf och