följaade dag skude bli wittne till ett fricri. För detta ändamäl nedicg han, temligen tidigt om morgonen, i wäfkammaren, der Mamsell Eva mar syssselsatt ott, under dundrande flag i måte sioleu, i dagen framtrolla servet, efter servet med en blomsterbukett på hwarje nummer i dussinct. För aft icke hindra hennes djerfwa rörelser, war den balsduk som aanars med klosterlig noggranhet skylde heanes hals, uppkaslad på sjelfwa höjden af wäfslolen. J den tidiga morgonstuaden bes qagnade fig Mamsell Eva af nedkippade for, fom tilläto ett par förtjusande hälar art duakelt framskymta mellan draperierna of en gulraadig bomullsklädnina. Heanes hår flöt, ännu orördt af kammen, i storm upprörda wågor krina heas neg axlar. Eu kaffekopp, med dithörande, Ering: knaprade sockerbit, stod rykande bredwid den sköna på wäfstolsbänken. En favoritkatt lekte araciöst utsträckt på golfwet, mcd fin herrfras rianas Flådningsfål, och nafsade efter de tungt nedfallande weden vå hennes sirumpor. Slagen af beundran stannade magistera på tröskela; han wågade icke med en fuck, ett ord bortjaga förtrotls ningen af dea na guda-fyn. Han sökte återhälla fin aadedrägt, fastän han fullkomliat fiade lif farligheten af en dylik långe fortsatt åtgärd, men i detsamma märkte han en wiss spasmodist ilaing i strupen, och han helsade fin själs drott: ning med ett öfwerljudt frustande, sådaat unrz gefär, fom det, hwarmed häslen helsar det efter: