Norrländska Korrespondenten – 9 juni 1852, sida 1

Giftermal på ber fallwing. (Från Franskan.) (Forts. fr. Mio 45.) Derefter lemnade han salongen och få minuter derefter fatt han Åter i wagnen. — Jag har ofelbart — tänkte han — hands lat hågå oriktigt i art flyga åsltad på det hår sättet; hon war kanhända en herrlia juwel, fom bortkommit i denna afläasna wrå af werlden och som möjligen blott skulle behöft en wärdig infattniag .., Han försjönk i full tankfullhet, hans hierta blef en tummelplats för saknad, än: ger, förhoppningar och framtidsföresatser. Vag: nen rullade emellertid allt längre och längre bort från det gamla Auwergneslottet och fmår ningom dog det ljufwa intrycket af arffedgfuns den allt mer och mer bort bland håagkonsterna af alla de obehagliga känslor som det förfall naslottet och den höamodiga grefwinnaa hos bo: nom framkalat. Snart qwarsiod i hand själ hela bröllopsresan til Auwergne endast fom en widunderlig dröm och han gjorde fig sself det löftet att bjuda tid att glömma fit giftermål. Han hål det för bäst att icke för saart åter wisa fia för Kejsaren och uppehöll fig fördens skull fjorton dagar i grannskapet af Paris, samt rhragte derefter de sista åtta dagarna of fin