Norrländska Korrespondenten – 26 maj 1852, sida 1

Giftermål vå be sallning. (Från Franskan.) En månad högre officerare woro församlade i Marffalk:falen i Tultrieraas palats; de wän. tade Ktjsaren. Grupper hade bildat fig, och man samtalade halfhöat om dagens händelser. Ett wisst upeseende wäckte em una mars ans komst, fom hette Breveannes. Utgången ur koasulatets skola hade han på ringare Ån fer års tid genomgått alla graderna, och rå qruad af sia tapperhet, fin djerfhet och fia lycka dlit: wit öfwerste mid en ålder, i hwilken man ans vars skatar fig lycklia att beta löjtnant och få bära eräletter. Det war jnsi ide denna haft qa befordran, som gjorde honom till föremål ör nopmärksamhfen, ty han lefde i en tid, då en fddana lyka icke hörde vill det owanliga, och han befann fig midt ibland Kejsareas generaler och marskalkfar, af hwilka de flesta kommt siz upp lika hastigt som han. Det som wid den tage manacas ankoms förorsakade ett afbrott i samtalet, war art en befaslarag från Kejsaren i dessa dagar kallat boten, till palatset. Man wissle att han beaått ett fel, hwuket Kejsoren med sa åriahet förlät. Man hyde ett lifligt deltagande för honom, emedan man älskade hor nom, och maz älskade henom emedan han war