Norrländska Korrespondenten – 8 maj 1852, sida 1

en afsägelse af detta arf, och lemna det i edra händer. Jag är redan nog betalad och belönad för min lila möda med generalens affärer då jag kommit i den lyckliga siällningen, art Hafs wa kunnat köpa en liten egendom tillräcklig för mig, och i en framtid sanart betalad genom oms tanka. Ja, jag begär icke att ni skall lita på mitt ord, der ser jag skrifdon och papper på ert bord, om ni blott samtycker att utsätta dag för lysaingens uttagande. Angelica swarade intet hon tycktes förfiun2 Fen i benrundande. HPjelteswärd git til bor det, fattade pennan och papper och skref i en hast en sädan afsägelse fom han nämnt. Under det han skref, månde hon sakta fina fiora mörkbläå ögon till honom och fåg vå Hos nom med en skyag blick. Han war blek och fal fom en marmorhild, Oo hand darrade icke, han skref sträft och ort. Sedan han skrifwit färdigt, såg han hastigt upp och mötte Anaelicas blick. Den war fördunklad af ett flor af tårar. Hj lteward steg upp, förwånad öfwer Hennes uppförande Anaclica reste fig också ypo, och en Häftig rodnad rurrrade för ete ögonblick hennes kinder. — Radolj! öswiskade hon efter eu djup ans dehemtnina, hafwa wi icke missförslått Hmwars andra ända hittills?