Norrländska Korrespondenten – 5 maj 1852, sida 3

fanste ett förebud till döden. Hur går det med Carl Fredriks giftermål? Rudolf, sade han till PDjelteswärd, jag fule få gerna wilja fe dem gifta, innen jag dör. Du, fom har en sådan mäktig öfwertalningsförmåga, fan du ide få discilin på hennes nyckfula lynne? Jag minnes att du war en duglig rekrytofficer, res dan som pojke. Gör mig den tjenfien, och gå upp fil henne och säg henne min önskan. Jag will nödwändiat fe hennne förenad, innan jag dör, med ett ädelt namn. — Det år omöjligt, att förändra en gmwins nowilja, och onkel wil ju icke att Hon skall twingas. — Jaa mill, ett bon Mad twingas med gor do. Hon förfkår ide sin lycka, fån hon wäl få bättre man än liba Carl Fredrik? Jag Fåns ner hela hars slägt, det finns ide en enda droppe dåliahet i der blodet. Will du ide göra mig tl niljes, Rudolf? frågade gubben med en få bedjande röst, att Hjelteswärd icke långe re ku de undandraga sia att uppfylla hans önskan. Med tungaa steg git han uppföre trappan och lät anmäla sig hos fröken Augelica. (Forts.)