Norrländska Korrespondenten – 1 maj 1852, sida 1

Hwems Finger. Af Kjellman Göransson. XL Lilla Rafael. (Fores. fr. N:o 34.) — UoZd! det war besynnerliat! Det skall ju aldeles werka motsatsea, emot hwad frigsfommissarien önskar. Hon är solt, Finner fig bunden, twungen, fom en slaas lefwande pant. Just derföre sträfwar hon att göra fig oberoens de för hwarje gång hon skall betala hyran. Wore det twertom, om krigskommissarien i siället utfäst fom wilkor, att om hon betalade boraa ordeatligt några år, få tager frigsfomemissarien henne sedan til hustru; ty då får hon bewisa, att hon är en ordentlia och duglia qwinaa; men twertom, om hon ide betalar få får bon ide den åran att bli frigsfoms missariens maka. Ett sädant wilkor wore ås rofullare för begge. Nu fer det ut fom om Erigsfommigfarien ide funde få hustru, utan behöfde köpa, och fom om hon wore få dålig adiaaa att hon kunde säljas. — Jag har aldrig tänkt åt det hållet. Men jag tror ni har rått, Jag skall allwarsamt fundera på saken.