Norrländska Korrespondenten – 17 mars 1852, sida 4

Skannad artikel från Norrländska Korrespondenten, 17 mars 1852: Nunstafwen Cutmårkande steningen) är oc en päminnelse att is…
Nunstafwen Cutmårkande steningen) är oc en päminnelse att isen nu börjar smälta kring de af solen uppwärmda stenar, som sticka upp ur sjön; såsom också ordspråket: Matts far tar beta sten i sjön gifwer tillkänna. St wen heter det: Mattis bryter isen, men är det ingen is, få gör ban 18. — Om ef: ter en mild winter köld inträffar på denna dag, anses den ide funna räcka länge, men det blir få mycket längre owäder fram på wåren. — Om den s. k. Skottdagen mår: kes i största korthet följande: J tidräkningen antages sol-året att utgöra 365 dagar od 6 timmar. För att erhålla jemna år och tillika upptaga de 6 timmarna, fom öfwer: stjuta de jemna åren, har det blifwit bee stämdt, att alltid 3 år efter hwarandra skola innehålla jemnt 365 dagar och det fjerde 366. Detta fjerde år kallas Sfott-år, och Skottdagen, fom uppkommer af de 6 tim mar, hwilka öfwerskjuta hwart och ett af de 4 åren (4 gånger 6 —24 timmar —1 dygn) insättes alltid efter d. 23 Febr. Denna må nad får härigenom i Sfott-år 29 dagar. Den 25. Viktorinas, — Lat., af Viktor: Segrare — martyr i Egypten wid Chris stendomens första tid. Den 26. Restor — Grek., af osäker bes tydelse — en biskop och martyr i mindre Asien. Under skottär bär denna dag den föregåendes namn. (Forts.)

17 mars 1852, sida 4

Hela sidan 4 av Norrländska Korrespondenten, 17 mars 1852