Norrländska Korrespondenten – 28 februari 1852, sida 3

ärdeles lycka, att herr kronofogden fom; mar få god och sitt, ursäkta att jag ämaar ligga hela förmiddagen. Detta sades med Hjeltefwårds wanliga säkra och förnäma ton, få att det werkade mäktigt på den underordaade tjenstemannen. Han te: kade Ifmwål ännu något att sätta sig, och fade: — Dwem är herrn?