Norrländska Korrespondenten – 21 februari 1852, sida 2

Jag kan likwäl nyttja den på wägen till Stocholm. — Jag kan ju omöjligen wara utan. — Din tok. Hör nu hwad du skall göra. Res i morgon bittida med skjuts til Stock: holm, gå sedan till den förnämsta hyrkusken och beställ en wagn, den bästa sow fianes, och be: gär de yppersta hästarne. Ekicka wagnen hit till Ensla, och lägg in dina kläder i ett paket. Du sjelf fan emelertid ligga til sängs, ach wänta till def jag. skickar dem tilllka. Jag skall emellertid handla för oss begge. F. d. löjtnant Blide såg på fia mån med Ögon wärande af förundran. — Rå, talar jag kurkiska Bäegriver du icke? — — Huru skall jag kunna förmå hyrkusken aft skicka hästar oc) wagn? Med hwad skall den betalas? Huru skall jag kunna wara utan mina enda kläder? — Du söker en anfader tjenst. Jag til: bjuder dig en. — Du? — Just jag. Du får friti vivre och 200 banko årlig lön. — En sådan tjenst mottager jag med tipp: i räckta händer. — Topp, få räck ut dan. Men du får ej förskräckes för titeln. — Jag bibehåller alltid min titel som löjtaant.