Norrländska Korrespondenten – 31 januari 1852, sida 2

bafwa i Belgien framkallat den liflig afte fensation och den mest bestämda förkastelsedom öfwer usurpatorns beteende, äfwen hos dem som förut söft att taga honom i förswar. På de förwisade sjelfwa, som till stor del förut befunno fig i Brisfel, gjorde de föga intryck. De hade ide wäntat något bättre och ide i alla fall wågat tänka på att åter: wända till Frankrike. De fe med temligen godt mod emot framtiden, då de närmwarande förhållandena omöjligen funna räda länge och just ifrån dessa dekreter hemta de nya anledningar till förhoppningar. — Profirip: tioner, mena de, förråda en fruktan och osäkerhet, fom Louis Napoleon ide skulle fänna, om ban wore wiss på landets bifall och få säker om fin styrka, fom det våftås officielt i den censurerade Pariserpressen. Den: utom hafwa dessa dekreter betydligt skadat den mening man på åtskilliga Håll hyst om Louis Napolcons sjelfständighet. Hela den holländska pressen med undan: tag af Kronyfkfte och den bekanta Edo univerfel har uttalat fig skarpt emot Louis Napoleon. Handeisbladets häftiga arntiklar hafwa ingifwit franska kabinettet någon 18 i afseende på holländska regeringens tån: ö Storbritannien. Drottningen skall sjelf hålla throntalet wid parlamentets öppnande den 3 Februari. De engelska tidningarne innehälla räfons nemanger om befästandet af Englands fu ster. Globe wisar behofwet af ett ordnadt förswarstillstånd, hufwudstadens trygghet, i händelse något infall af Frankrikes president skulle kunna blifwa siendtligt emot England samt klandrar Times, fom genom fina ar: tiklar om Frankrike retar detta lande eler rättare sagdt, def presidents sinnesstämning. Arbetarerörelsen i England synes hafwa nått sin kris och wara på wäg att ordna sig till en fredlig utweckling,