man i Manchesser fan kommendera (Bifall och skratt). Och bår skube jag wilja fåga, act det mar en siorsianad och modig handling af Cobden (Högljudt bifall) att sammankalla ett almänt möte t London för att framställa det orätta uti att genom lån underfiddja rec genternag sträfwanden efter despotisk makt. (Hör, hör!) Genom denna enda handling har han ajort mera för Europas frihet, än om han uppsatt ett kavalleriregemente eller utrustat krigsskepp. (Hör, hör!) DÅ jag orolig bes lraktar dessa regenters närwarande ssällning, kommer jag till den slutsats att dödens hand hwilar öfwer Europas gamla siyrelser, Of: wer deras prineiper och politik. Jag will ett ögonblick föreställa mig, att England mar utplänadt från werldskartan — jag will ett ögonblick föreställa mig, att Atlantiska hafs wets wågor ohejdadt öfwersköljde dessa bör: diga öar, tänken er, att Europa, oaktadt denna olycka, ej skulle wara frit Betrakta huru många krafter fom ou arbeta för frihet emot i fordna tider. Och kanske skola til och med Österrikes 506,000 bajonetter ej kunna förekomma att berättelsen om detta mötes förhandlingar tränger in till detta lands medelpunkt. (Hör, hör.) Äfwen dessa defpos tiska regeringar anlägga jernwägar. En jerna wäg går twärsigenom päfwens besittningar. Skratt.) Reapolitanska och össerrikiska res genteraas lände wägar. Sfutli land med stor Petersburg till jernwägelmie, s friheten. (Hör tillfälle att kom ernas spridning mande och u milja haswa en Europa, ån jar wäpnade flottor. rande uppgift? år gaaska myck att ingenting är likawäl som er melse, på det den. (Hör, hör lands bestämmel dare bland nat främsi — Unge gande; och on lemnas, få fi öar intet land u lands folk bere sträcka den. (9 wåld och om h förbindelse hos ner. Rom lider blandning fom nm