ges Rikes skedadt på tades den (furances i Regles fåmnrans Direktio: agen den led Se: i denna Sättna tucderbös bes. l. M. C. unträda i Utrikes: Frankrike. Nadtionalförsamlingen öppnades åter den 4 November, såsom förr blifwit omnämndt. Sessionssalen war redan före klockan 2 uppfold af folkrepresentanter; bland andra bemärkte man nästan alla de parlamentariska notabiliteterna säåsom Thiers, Cawaignac, Dufaure, de Broglie, m. fl. hwilka hade infunnit sig mycket tidigt. Äfwen läktarne woro uppfyllda af folk. ö Omkring kl. 2 förklaradr presidenten Diupin, ati sessionen war öppnad. Derpå uppläste Dupin ett bref från ge: neral Tarias, hwari han affade fig fitt före troende såsom foltrepresentant, hwilket wädte temligen stor sensatien. Emellertid hade ministrärne intagit sina platser på ministerbänken och ändtligen kl. 3 e. m. besteg inrikesministern Thörigny tribunen och upplästes presidentens budskap, bhwilket skedde under ganska spänd uppmåärtsamhet. ?D 12 4. 77 PTT, APP REN utrikes och underwisningsdepartementer bewiljades. Församlingens questorer begära skyndse bandläggning af följande motion: tagitiftande församlingens president ff wara berättigad att direkt reqwixera bewe nad makt och utnämna befälhafware d för och att i nödigt fall kunna öfwerlem denna rättighet åt queftorerna. Portugal; Ett regeringsdekret af den 23 Ditol rehabiliterar alla fordna Miguelitiska offi rare wid landtoch sjöstaterna. De fom dels att försättås på pensionsstat, dels 4 anställas i aktiv tienst. Dekretet är ung fär lika med eit förslag, som Saldanha 1 dan 1849 gjörde i Cortes. Ssssanien. Senäten har blifwit förstärkt med noa medlemmar, som drottningen utnämn bland diplomater, högre andlige, adeln, a meen, embelsmannaklassen, stora godseg re och litterära notabiliteter. Man finn