Helsingborgs-Posten – 17 januari 1867, sida 3

Utlandet. En fransk general, baron VAremar, har i en Parisertidning påbörjat en artilafserie i hwilken han söter wisa nörwändigheten af det franska far walleriets förstärkande. Dessa artiklar, öfwer hwitia förf. jatt följande motto: Mina herrar, det blir frig till wåren (ett yttrande af fonung Wilhilm) inledas mer några högst betecknare politista betraftelser, hwilka wi här meddela: 7Atslilliga titningar i Paris hafwa efter det belgiska blaret Journal dAnvers merrelat en högst öfwerrastande underrättelse, fom dock ännu icke blifwit emotsagd. Den preussiska regeringen, hette det, rustar fig till krig i förhoppning om att en gång funna återeröfra Elsass och Lotringen. Kos nung Wilhelm har till och med sändt emissarier till dessa bära prowinser och läser hwarje tag med största uppmärksamhet deras rapporter. Organen för dn ort, rer jag är hemma, Echo de LA re döche har ide låtit fig nöja med att återgifwa tetta rytte, som tommit till of långwäga ifrån, utan bar belersagat ret med en warm, patriotift framställuing, hwilten wi på wår ort anse för fullt berättigar. Så framt ret belgiska blavet är wäl uncerrättart, har man skäl att på konung ubelm af Preussen tillämpa ret yttrande, bwilfet prinsen af Oranien, serermera fonung Bil: helm iII. ställde till generalstaterna, då han funtevare på att göra landstigning i England. Repres sentationen hade nekat prisen de penningemedel, som wero nötwändiga till expeditiouen, och han begaf fig rå bort till församlingen för att få beslutet ändradt. Hans tal wid detta tilljälle beftod fort och gort af följande ord: Mina herrar, ret blir krig till wären! Jag begär, att denna profetia tar ges till prototollet. — Det stulle alltfå wara sannt, att preussarne ämna förklara of trig! Of? werraskade öfwer en sådan afsigt blifwa wi icke; ty ret är ju ide först uu, fom te öppet uppträra säsom wåra fienrer. Redan 1921 fare öfwerfte Bismarck, den preussiska premierministerns fader, latt fransmännen, Tysklants ewiga fiender, icke längre ingäfwo fruktan. OM han tillate: Kriget mot Frankrike måfte föras offenfivt .... I hwarje operatiensplan mot fransmännen bör altså en försigtig och oafbruten offensiv wara den hervz slante principen. Allt detta är tlart som dagen och tet ena passar ganska förträffligt till ret ans dra. Konungen af Preusjen mill återeröfra wåra östliga prodinser. Öfwerste Bismarcks strategiska grundsatser skola blifwa en lertråd för H. Maj:t i hans fälttägsplaner. Prins Friedrich Earls taktik (fe prinsens militäriskå broschyr fom har till tis tel: Huru man bör gå till wäga för att flå den franska avmeen. 1860 — skau tomma till prat tiff tillämpning unter angreppen på den franska avmeen. Herr Dreyse gifwer en fulländad tonjtrufs tion åt sitt tändnålsgewär och fabricerar till på köpet kanoner, fom skola krossa hwarje motstånd. Efter allt detta tan ju hwar och en förstå, att en pteussisk officer (general Manteuffel), häntydande på mojligheten af ett fria med Frankrike, utbrast: Wi äro ide rädda! Och ven belgiste öfwersten Brialmont (ve afgångne trigsministern Chazals kepartementschef), fom i en för officiös ansedd skrift tager parti för Preussen mot Frankrife, har utan twifwel haft sina giltiga skäl till yttrandet, att fejsaren af Frankrike warit mycket illa unders vättar om preusfarne och att det ide stulle dröja länge, innan ressa gånvo fransmännen en duktig lexa. Fill mwöron ATS U A2