— — — — Ivarjehanda. En utlänning, som ej kunde så särdeles väl svenska, frågade en herre — som han trode var urmakare — om han var ursinnig. — Ursinnig? svarade helt förvånad den tillfrågade; ,.ja, jag menar,,, fortfor främlingen, hållande sitt ur i handen, har sinne för ur? Då derpå gass ett jakande svar, utropade främlingen; ser herrn, jag hade rätt, alla urmakare äro Ju ursinnige.,