i beredskap, som når som helst kan vändas mot: Österrike. De officiella bladen i Wien hafva, som man: kunnat vänta, uppträdt emot dessa rykten: och högtidligt försäkrat, att Ryssland och Österrike befinna sig i det vänskapligaste förhållande till hvarandra, och att truppsammandragningar på gränserna endast existera i tidningarnes fantasi. Man har emellertid ansett sig böra. fästa endast ringa tillit till dessa försäkringar, dels emedan större trupprörelser verkligen egt rum, dels emedan den ofsiciösa pressen i Ryssland och Preussen för ett språk. som står i uppenbar strid mel de officiella Vienerbladens. Rordd. Allg. Zeit.s, den bästa barometern på grefve Bismarcks tänkesätt, yttrade sålunda för vågra dagar sedan, att den otficiösa pressen i Österrike på sin tid lika ifrigi förnekade truppsammandragningarne i Böhmen. Om någon bör vara väl underrättad om Rysslands planer mot Österrike, så är det den preussiske utrikesministern, ty allt häntyder på. att han i både den orientaliska och den pol-ha frågan befinner sig i sullkomlia ösverenssltammelse med czaren och hans regering. .Nordd. Allg Zeit. ar lika bekymrad för ruthenerna som Moskau Zeit. och delar likaledes den ryska pressens intresse för slaverna och grekerna under detturkiska herravalllet, under det tidningen finner regemantet i Polen i hvarje afseende tillfreds ållande och anser ett nationelt afsörand af den slesvigska frågan för ett oting. Den officiösa pressen i båda länderna är ense om att erkänna nationalitetsprincipen på det sätt, atl den bör anvåndas, när det gäller ati utplundra grannstaterna men förklaras utan betydelse, då dess tillämpning kräfver uppoffring från egen sida. De ryska bladen gråta ynkligt öfver de stackars kristnas belagenhet i Turkiet men finna det i sin ordning. att polis och gensdarmer inrätta de grehisk-unerade kyrkobyggnaderna ester den ryska kyrkans monster, då prerterna och menigheterna vagrade göra det. Icke underligt derföre, om den humanitet, som Osterrike nu visar sina polska undersäter, har vackt den största forbiltring i Ryssland och Preussen; ty det polska folket lesver annu, oakladt man i så många år arbetat på att utrota det med eld och svard, och de röster, som jjuda till polackarne från Galizien, väcka. nylt hopp i deras bröst. Som sagdt är, förnekas det officielt från Wien, att allvarsamma koaslikter redan inträdt. men annorlunda ljuder det från flera olika håll. I ett telegram från Paris al. den 4 dennes heter det sålunda: -Uopmarhåsamheten är i hög grad spänd på. de sförvocklingarsom hålla på att inträda mellan Ryssland ocn Österrike; man anser dem vara i hög grad btanhliga och de al ra värsta bekymmer knyta sig tili dem. Att ståthållaren i Polen; srefve Bersz, uppe äller sig i St Petersbarg. söttes i förbimdelse. med förhandlinsar rörande de åtgarder. som skola trälfas i den aldra närnvaste tiden. Det heter med bestämdhet, att Österrike snart skall träda fram med en plan, som går ut på, Gallzien göres till en Jjelfslåndig stat, som endast genom personalnnion står i forbindelse med don östorrikina kronan. Ett annat prof har man i nedanstående artikel ur Wie ertidninsen Presse för. den 2 dennes. Det hete. här: Ryktena om att Österrike sänder trupper ull Galizien, låta icke nediysta sig genom ofsi iosa protester. Om de ock stödja sig på an så obetydliga fakta, äro de dock berättigade; ty Rysslamis fiendtlica hållniug mot Osterrike är så tydlig, att en blind kan se den, o h vårt kabinett kan följaktligen icke heller vara okunnig om densamma. Det är knappt lanare måjliat att tvisla på riktigheten af underrattelserna om, att rysha kolonner skjula fram mot vester srån de aflägsnaste delar af Åsten och alt starka truppmassor samlas i det ryska Polen. Till och med om dessa underrättelser skulle vara förhastade, är dock så mycket afvjordt visst, att ett våldsamt oväder sammandrager sig öfver kejsarstaten