Helsingborgs-Posten – 29 november 1866, sida 2

swara anmärkuingarne, om insänraren uppgäfwe sitt namn: ett temligen obefogadt anspräk, då det härwidlag icke är sörfattarens personlighet, utan anmärkningarnes större eller mindre befogenhet, som frägan gäller. Norsta officerskåren och armelommandot. I Aftenblaret läses följande märkliga notis: Ett rytte, fom wi tillåta of att meddela, emedan det i hwarje fall, antingen det framdeles wi far fig wara grundart eller ej, är mydet betecknande för tillståndet i wår arme, will weta att of fierarne inom. flere infanteribrigader för närmar ranre, i anledning of avmefommandotg, fom ret tyckes, med stortingets wilja föga öfwerensstämmande egaliseringsplaner, öfwerlägga om at: wägra kommanrots ordres lydnad, till ress att! högsta dem stolen yttrat sig, om det går an att på detta sätt fråntago en del af embetsmän den ät dem genom kag en gång gifna myndighet och srället åligga rem en hel uy gren of förrättningar. Ett jernwägzmissöde af hittills obefant slag, strifwes från Magreburg, inträffade natten mellan den 16 och 17 rennes på sträckan Wegersleben — Jerxheim på Braunschweiger-banan. Det kl. Half 10 på aftonen frän Berlin afgångna, Magdeburg kl. tre qwart till 3 påsserade snabbtåget have farit förbi stationen Wegersleben, dä den hittills starka blästen wäxte till orkan. Ett deft brakande, en blixtjnabb stakning, en häftig knyck — och tåget stod stilla. Det främsta lotomotivet, ty två woro förspända, befann fig alldeles injnäijdt i telegraftråtar och hade få innässlat fig i sädana, att vet först efter någon tids förlopp kunde komma löst. Tack ware lokomotivföraren, fom fört med största försigtighet, war någon synnerlig fara ej att frutz ta. Det wisade sig snart, att stormen båre framför och bakefter tåget kullwrätt telegrafstolpar med femton, ja ända till aderton ledningsträdar, få att tåget hwarken kunde komma fram eller tillbakn. J tre långa. timmar, under hwilka tåget stod på öpps na slätten, längt aflägse från någon station och us tan att tunna erhålla någon hjelp, wäntare de ängsliga passagerarne på fin befrielse. Slutligen fun: de tåget sätta sig i gång baklänges, dock blott steg för steg och stannade hwarje minut, emedan oupps hörligt nya hinder måste aflägsnas. Efter 112 timmes färd kommo wi åter tillbaka till Wegerss leben, för att omkring ti; 11 f. m. fortsätta wär resa. Ungefär 400 telegrafstolpar lära blifwit wräkta på baniträckan. Wid föregåeude tillfällen, rä det blåst starkt, ha här och der telegrafstolpar fullkastats, men hittills har man ej hört talas om att en hel linie af stolpar blifwit! på detta sätt förstörd. Telegrafrirettören torde häraf finna sig föranledr att taga bort de i jorden lätt ruttnande stängerna och i stället låta uppsätta, säsom man ef ter hand gjott mellan Berlin och Postda m, stenpostamenter till stöd för stolparne. Stormen tyce tes blott ha rasat på denna sträcka, ty bortom Jerrheim woro telegrafledningarne oskadade.