Helsingborgs-Posten – 27 november 1866, sida 2

när hon erfar att hon bliifvit ensam arstagerska till sin farbror, Major Wern, som afled för några dagar seden. -UHar ni det från säker hand 2 Från den säkraste. -(arcon — campagne!innan deserten var förtärd och reden en del af sällskapet befann sig på rörlig fot, var det rika arfvet allmänt bekant. Ingen torde undra derpå, att det under tiden växt till en Yalf million. Sadana nyheter äro laviner, de mångdubblas under sitt lopp. . Laura ensum var okunnig om sin rikedom. Det förundrade henne visserligen, att slera af de Herrar, hvilka nyss egnat henne en vårdslös ja näsvis courtoise, i en hast blefvo uppmärksamma, grannlaga och måna om att visa den utsöktaste belefvenhet. Men van vid lörödmjukelser der Grefvinnans ogon ej bemärkte det, var Laura van vid en vios delicatesse under denna höga dams närmaste protektion. dkyddad och trygg lemnade non da sitt qvicka och glada lynne fritt spel, och hvem kan sorlanka henne, om hon da dessutom hamnades en visad päflugennet med det egna fina loje, som endast den bildade qvinnan äger i sin makt? Bomads uträkningar slogo fel. Genast efter middagen antog Grefvinnan en högre sjooflicers förbindliga anbud att göra en lustsegling at Sveaborg och skärgården. Laura markte icke ens sin försagde tilsbedjare, som, utan mod att våga nalkas de bortgående förnama, förbannade sin enfald alt i otid utsprida ett rykte, som omgaf flichan med snisne beundrare och måhända kanske snart skulle gora henne lör honom evigt förlorad. Hans enda hopp var att