Helsingborgs-Posten – 17 november 1866, sida 3

dagar, då roade man sig med besked, dä hade man polkan. Denna minnesvärd polkavinter var nu förbi, vårsolen hade kastal sina forlärande blickar på drifvor och is i och omkring Helsingfors, den fashionaala verlden hade till storre delen utvandrat för att byta de bonade rolfven mot simpelt gröngzräs och trylfelpastejerna mot landlliga silbunkar; våningarnas kritade fönster sägo så hemska ut som de stirrando ögonen af en död, på gator oca promenader rörde sig redan en annav och utländsk verkl, mnunmanplockal från alla väderstreck, Svenskar, Ryssar, Polackar, Tyskar, här och der en Grusisk furstinna, en Fransysk, en Turkisk, en Engelsk handelsagent, ett brokigt, bjert och spräkförbistrande hvimmel, ufslickande mot det välbekanta vadmalsgräa Finska allvaret, som nu representerades nästan endast af den lägre medelklassen och de arbetare hvilka nog eget kallas stadens försvarssolk. (Forts.) — —— ?; ;6 Fö —E—ä4