Helsingborgs-Posten – 26 juli 1866, sida 3

Att den italienska flottan verkligen lidit ett nederlag ulanför Lissa, och tvungits att draga sig tillbaka till Ancona bekräftas af ett meddelande i Aftonmonitören. Både från preussisk och österrikisk sida har man underrättelse om en drabbning, som egt rum den 22:dre i narheten af Pressburg. Den österrikiska depeschen säger, att öfverste Mandels brigad, förstärkt med 14:de infanteriregementet jemte flera batterier och sqvadroner af 2:dra armekorpsen segerrikt tillbakavisat ett af preussarne med stor öfvermagt företaget angrepp. Från preussisk sida heter det, att tvenne divisioner angrepo 35,000 österrikare och att Pressburg efter en lycklig drabbning skulle blifvit besatt, om icke striden vid middagstiden afbrutils af den då inträdda vapenhvilan. be preussiska trupperna blefvo slående på valplatsen till mändagsmorgon och drogo sig derefter tillbaka till demarkationslinien vid Stampfen. Preussarnes avantgarde, står framför förskansningarne vid Florisdorf, straxt utanför Wien. I engelska öfwerhusets möte den 23:dje medres lade lord Derby, att England warit fullkomligt fremmande för förhandlingarne om mapenitilleftåndet. Frankrike ensamt war medlare. Han hops pades snart en fredlig, om än ide i alla punkter tillfredssällande lösning af stridsfrågorna. J uns derhuset förklarade lord Stanley bland annat, att Englands förhållande till Nordamerikas förenta stater war det aldrawänskapligaste. Om en föregående debatt i underhuset den 21:ste d:s förmäler ett telegram: Laing talade för ides intervention i Tyskland. Derigenom skulle Italien och Tyskland blifwa stora och oafhängigg i Engs lands och Europas, ja till och med i Österrikes eget intresse. Han hoppades, att regeringen icke skulle företaga en bewäpnad inblandning utan att hafwa inhemtat parlamentets råd (en temligen öfs werflödig anmärkning!). Horsman framhöll, att Frankrikes och Englands intressen gingo i mote fatta rigtningar. England önskade, att Italien och Tyskland skulle wara mägtiga och oafhängiga; Franfrike önskade det motsatta. Esterrike borde till sitt eget och det allmänna bästa skilja sig wid Jtalien och det tyska förbundet. De syften, efter hwilta Bismarck nu sträfwade, kunde i sanning kallas stora och allmännyttiga. Prins Kristian af Augustenburg, drottning Victorias nyaste måg, har fått Strumpebandsorden. Hans bror pretendenten befinner sig i Wien och har nu till råga på allt fått upplefwa, att hans trogna stat Holstein sändt honom en förklaring, att det wore bäde nyttigast för holsteinarne och ärofullast för hertigen, om han uu drog fig tills bafa till privatlifwets lugn.