10:de, alltså jemt 4 veckor efter det kejsarens bref blifvit uppläst i lagstiftande korpsen, afgick den franska depesch, i hvilken Preussens förslag antogs, till konung Wilhelms högqvarter. och dagen derpå anlände Beust till Paris. Den sachsiska ministern begaf sig straxt till Drouyn de Lhuys och fick redan om eftermiddagen kl. 3 andians hos Napoleon. Beust hade kommit i dubbel egenskap, med fullmagt på en gång af sin suverän och kejsaren at Osterrike. Konserensen med kejsaren y varade länge. Huruvida den förde till något afgörarde resultat för Sachsen, är icke bekant; hvad Österrike beträskar. var saken redan afsjord genom afsandandet af den franska depeschen till konung Wilhelm. Dertill kom, att Bismarck under tiden lofvat Frankrike Skargebietet med de stora kollagerna, under det Beust saknade instruktioner i detta alseende. På franska folket gör den brist på kraft, som den napoleonska politiken i detta ögonblick lägger i dagen, ett afgjordt ogynnsamt intryck. Italienarne i Tyrolen hafva åter blifvit slagna af en underlägsen Österrikisk styrka. La Presse antager, att fredsvilkoren väsendtligen äro följande: Preussen inkorporerar Elbehertigdömena, Kurhessen och dena södra delen af Hannover. Ålla stater norr om Main bilda under Preussens presidium ett serskilt förbund, som i utlandet ensamt representeras af Preussen och hvars på preussiskt sätt organiserade trupper ställas under Preussens kommando. Staterna söder om Main hafva rätt att förena sig till ett förbund, till hvilket de kunna lemna Österrikes tyska provinser tilllräde. Vilja de två förbunden träda i förbindelse med hvarandra genom fulimågtige eller vid en förbundsdag, tillfaller presidiet Preussen och det nordliga förbundet får tio röster men det sydliga endast sex. Österrike afstår endast venetien, men gifver Preussen 200 millioner fr. i ersältning för krigskostnaderna; denna summa äterfaller dock ytterst på Italien, som betalar dem i vederlag för Yenetien (2) Med afseende på organisationen blir det stor skillnad emellan de två förbund, i hvilka Tyskland skall delas: det nordliga blir fullkomligt beroende af Proussen, som i de serskilta staterna utöfvar de väsendtligaste suveränitetsrättigheterna, under det sydliga förbundet bildar en konfederation, i hvilken hvarje serskilt stat bevarar sin egendomlighet och sin fullständiga oafhängighet. Från Frankfurt skrifves den 21 d:s tll Köln. Zeit. Innevånarne i Frankfurt äro alldeles utom sig. Main-armeens nye chef, general Manteuffet lät i går kalla till sig de mest ansedda köpmännen för att underrätta dem om, att en kontribution på 20 mill. gyllen blifvit pålagd staden. Den första kontributionen på 6 millioner gyllen hade banken dagen förut betalt af sin rika behållning. Generalens meddelande väckte den största bestörtning. Protester nedlades genast och upprepades ånyo, då man efter ett par timmars tid fick en ny audiens hos generalen —men Manteuffel förklarade båda gångerna, att, hur ondt det än gjorde honom, så kunde han dock icke gå ifrån sitt beslut, emedan han fått de bestämdaste instruktioner från Berlin. Summan skall utredas kontant eller i obligationer, och i början fordrades, att den skulle vara anskaffad inom loppet af 24 timmar. Sednare medgafs dock ett uppskof till måndag (den 23). En kommitte bestående af Rothschild, Grunelius och A. de Neufville, är bildad och har nu tagit saken om hand. I en annan skrifvelse från Frankfurt till samma tidning tillägges: ?Om staden icke vid utsatt tid betalar den ålagda kontributionen, kommer den att indrifvas medelst exekution. Den hårdt hemsökta staden har sändt senator Möller till konungens af Preussen hufvudqvarter för att bedja om nedsättning i kontributionen. Den här rådande bestörtningen låter knappt beskrifva sig. Man emotser en allmän bankrutt.