GÄSTGIFVAREGÅRDEN IRIIrÅ IHIORTEV. Från Engelskan. (Forts. och slut.) Han medgaf, att det egentligen mera varit gammal vana, som förledt honom att nu upprepa spökerierna, och att han i alla fall snart amnat upphöra med sin praktik. Han bad mig derföre på det bevekligaste att iakttaga tystnad rorande denna nattens händelser. Och jag blottställde honom icke. Han å sin sida lofvade att göra allt för min framkomst. Vi drucko en toddy tillsamman och skiljdes åtsom goda vänner, då han sent på natten klef tillbaka öfver sin trädgårdsmur, ty för att icke väcka uppseende vägade han sig icke hem någon annan väg. Jag blef qvar i Noddington. Pratet om spökeriet på IIvita Hjorten dog bort efter hand. Etter någon tids förlopp erbjöd mig d:r Blossop all vå i kompani med sig: jag antog tillbudet och sedan den tiden har allting gått mig väl. Noddingtonarne hafva endast en sak att invända mot mig — jag är icke gift; de påstå, alt en läkare bör vara gilt. Jag gör mitt bästa for att afvjelpa denna brist och kan trösta dem med den underråttelsen, att miss Julia Blossop visar sig med hvarje dag mera vänlig mot mig