Helsingborgs-Posten – 10 juli 1866, sida 3

kroppskonstitation och redan i sin barndom utmattad genom anfall af trånsjuka samt dessutom helt och hället tillintetgjord genom denna förskräckliga dags själsmarter, sjönk han vanmäktig ned på gräsmattan. — Jag skall sända er en kirurg, sade grefve Brignole kallt. Derefter reste han och San-Gallo. Pallavicini slösade sina omsorger på den stackars sårade konstnären. — lina vän sade Van-Dyck, jag har nog pengar för alt återköpa ditt palats och din villa. Jag gifver div dem. Sprinz efter denne man och slass med honom; du skall vara lyckligare än jag, du skall döda honom — Ditt blod flyter, jag måste förbinda dig: lugna dig. — Låt det rinna, mitt blod, låt mig dö...... Vet du icke att han återvänder till siti palats i triumf, att glädjetärar och glödande smekningar vänta honom der, att parat diset öppnas för honom och helvetet för mig. Gå, sager jag dig, sök alt hinna denna menniska innan han kammer inom fästningsmuren. — Lugna dig, Tagna dig, i morgon skola vi försöka på nytt. Lat mig förbiuda dig. — Ha! du är rädd! — Så der ja, nu förolämpar han mig också! — Nå väl! jag skall sjelf springa efter honom, släpp mig, släpp ..... jag gär ...... Förbannelse! Han svimmade. Då han åter vaknade började solen sticka fram vid toppen af spenninerna. — livilken fasansfull dröm!