Helsingborgs-Posten – 28 juni 1866, sida 2

Article Image
Men härtill saknas hwarje rimligt skäl, så mycket mera fom underwisningen i i de högre klasserna be strides af lektorer, af hwilka ett swårare både lärs domsoch underwisningsprof fordras och hos hwila man derföre också ar berättigad att allmänhet ans taga en öfwerlägsen underwieningsskicklighet. J allt fall är den unterwisning, fom meddelas på res allinien hwarlen bättre eller sämre än den fom i motswarande ämnen bestås på den klassiska, efter som lärarne äro gemensamma för båda linierna. Hwad beträffar påståendet, att utsigten till befordran inom statens embetswerk lockar lärjungar is från ven reala till den tlassiska linien, ji är ret wisst sannt, att ren nya stargan för embetseraz mina wic unirersitetet i någon mon begränsat antalet of te tjenster, till hwilka realister förut was rit kompetenta, men å andra sidan fan man ins wända, att realisternas antal i kolans högre flags jer före den nya stadgans utfärdande ide mar större än nu. Det wisar sig sålunda, att de af insändaren ans förda omständigheterna äro otillräckliga för att förklara faktum: renalliniens tynande lif i skolans högre klasser. Enligt wår öfwertygelse är orsjaken härtill att söfa i ett werkligt organisationsfel hos skolan. Det finnes nemligen icke något werkligt samband emellan den reala linien och de praktiska banorna. Den reala linien är af färsk dato och ven tillkom säsom ett medgifwande åt tidens for: dringar, som i mänga Herrans år trampats under fötterna af ten gamla skollagen med dess obligato iska latinläsning. Tiren fordrade en bildad upp: fostran icke blott åt lärda och statens embetsmän utan äfwen Åt ven stora mängd, som egnade fig ät praktiska yrfen. DÅ man nu för att tilljrersställa denna sordran bilvare ren reala linien, förs bijåg man att ett af de förnämsta wilkoren för en ändamålsenlig uppfostran till praktiska wärf är skyndsamhet. En far har en son, som skall bli köpman. Måste nn icke fadren anse det för en oförswarlig misshushållning med tiden att utsträcka sonens teoretiska uppfostran ända till 19:de a 20:de året — den ålter, då ynglingen wanligen lemnar skolan efter att hafwa genomgått den reala linien? Har fadren råd tertill, få tager han fin jon ur skolans 5:te eller 6:te flag och sänder honom terifrån till ett handelsinstitut, der underwisningen, ehuru på samma gång teoretisk, dock har rireft tillämpning på hans blifwande yrke. Har han icke råd, så tager han lika fullt sin son ur skolan i förtid och söker få honom in på ett kontor samt kompletterar hans språkstudier genom enslilt underwisning. Detta är säkert förloppet med aldra största des len af te lärjungar, fom tappas bort under den fånga wägen till afgängsexamen i 7:re flasfen. Felet hos den reala linien framgår nu med lätthet; det består deri, att 7:de klassen i werkligheten ide utgör öfwergången till yrkena eller tillämpningålärowerken. En alvrig få fulländad underwisning i de högsta klasserna skulle ide wara iständ att fö rebygga lärjungarnes strömmnde ur skolorna på halfwa wägen, emetan det är skolorganisationen, fom skall rätta fig efter det werkliga lifwets for: rringar och ide twertom. Wi äro foft öfmertygade, att man förr eller sernare skall twingas af nödwändigbeten att upprätta skilda lärowerk för de båda linierna, och i samma män som allt flera tillämpningslärowerk — hanrels-, landtbrufåoch teckniska instituter — bildas eller de redan bestående erhålla ökad utwidgning, i samma mån skall denna reform påskyndas. Det ligger icke i en förnuftig hushållnings intresse att allt för länge streta emot, äfwen om man af litt be gripliga skäl twekar att rubba en byggaad, fom så nyss blifwit färdig. Från Malmö har man den beklagliga underrväts telsen att F. H. Kockum inställt sina betalningar, bod med ett öfwerskott i tillgångar af mer än 1 million Nor. FRA FR CRS oo MKA oo RR

28 juni 1866, sida 2

Thumbnail