Helsingborgs-Posten – 28 juni 1866, sida 2

Toby öfverlade ett ögonblick och sämkte hufvudet. i Hvem du och må vera, sade han allvarsamt, mäåste du ha gissat att jag är qväkaro, och att jag ej skulle säga en osanning om det och gällde mitt lif. Derföre förklarar jag för dig, att jag under sadeln medför en summa af 200 pund sterling. Kul Tvähundra pund sterling, repade röfvaren, och hans ögon lyste vid dessa ord genom masken såsom stjernor. Men. om du är god, om du år mensklig, återtog den arme qväkaren, låter du mig behålla dessa penningar. De äro ämnade åt bosättning åt min dotter, som skall gifta sig; — på lång tid skall jag e, komma i besituning af en dylik summa. — Det stackars barnet älskar sin fästman; det skulle vara grymt att uppskjuta deras förening; du har ett hjerta, dw är kan ske sjelf älskad, och du skall ej vilja begå en så dåraktig handling?. Ilvad angå din dotter, hennes älskare och deras giftermål mig ? Mindre ord och. mer lydnad ; jag måste ännu hafva mer penninar. Toby framtog suckande penningarne och öfverlemnade dem längsamt till röfvaren. Derefter ville han sätta sin häst i galopp. . Stanna, vån qväkare, sade den andre, läggande sin hand på tygeln. Knappast undkommen, skyndar du genast angifva mig hos domaren — det är i sin ordning och jag har deremot intet att invända; men det är doock billigt all jag tager mina försigtighetsmätt. Mitt sto är ett svagt kreatur och dessutom är det uttröttadt. Din häst deremot tyckes stark, och