Kurhessen öch Hessen Darmstadt. De enda fall, der en sammandrabbning egt rum, äro följande: Vid Ratibor i Schlesien, några mil från Digriska gränsen, hafwa österritiska och preussiska Par truller skjutit på hwarandra; man saknar alla närmare unterrättelser, och affären synes för öfrigt hafwa warit mycket obetydlig. Natten tikl måndagen inryckte 800 man preussare i Stude och bivuakerade till morgonen på offentliga platser. 3 fästningen befann fig en qwarlemnad hannoves ransk ftyrka af 400 man, deribland 150 nyss ins kallade refryter. Hannoveranarne kapitulerade utan motstånd, men wid preussarnes anryckning lossades från ett privathus i fästningen ett ffott, fom från preussisk sida befwarades med några skott, hwars wid en hannoveranare sårades i armen. De hane noveranska officerarne gåfmos fria på hedersord och manskapet hemförlofwades. Hela den betydande fästningsmaterielen och samtliga förråder i tyghur set blefwo naturligtwis preussarnes byte. Ett rykte om en strid emellan det 4:de darmstadtska infanteriregementet och en preussisk styrka, hwarwid vet förra skulle helt och hållet upprifwits, förflas ras i ett Berlinertelegram till Hamburger Cor: resp. för uppriktadt. Åsterrite och dess allierade hafwa fordrat, att. Baten obetingadt skall sluta fig till vem. De hota med att dela ftorhertigvömet, om det ide mill gå in derpå. Af Angufterburgaren har man Helt och hållet förlovat fråret; ej heller wet man, hwart konung Johan af Sachsen och hans minister v. Beust tas git wägen; det tros tock, att den förre begifwit fig till Bayern och den sednare till Wien. J Sachsen hafwa twå preussifka proklamationer utfärdats, den ene af prins Fredrick Carl, och en annan af general Herwarot von Bittenfeldt. Bär ba, att preussarne komma som wänner att föra krig, icke mot follet, utan mot regeringen, hwars polithik säges med konseqvens hafwa blifwit ledd i en mot Peussen fiendtlig rigtning. Prenssarne lära på bet hela taget blifwit wäl mottagna i Sachsen och Hesses. Att stämningen i det sernare landet icke är afwog mot Preussen, finner man deraf att landtdagen antagit en resolation, enligt hwilken alla ve penningar, fom anmänts till fur besfiffa kontingentens mobilisering, skola anses fås som icke af ständerna bewiljade. Man bör erinra sig ven exempellöst usla regering, fom ren nuwar vande furfursten sört, för att förstå, att hessarne kunna helsa de inryckande prussarne nära nog som — befriare. Den under general Beyers befäl i Kurhessen inryckta prenssiska styrtan har äfwen bes satt Hessen Darmstadt Ehuru Schlesien kommer att blifwa skådeplatsen för ve största och mest afgörande militär iska operationerna, fan man tod med all sannolithet wänta wigtiga tilldragelser äfwen på krigstheatren i Westra Tyskland. Den emellan Österrite och Bats ern afslutate militärkonventionen lär nemligen innehälla ven bestämmelse, att Beyern i spatsen för de sydtyska kontingenterna, som samlas i närheten af Frankfurt a. M. fall operera mot Prensfarne i Hannover och Kurhessen och återställa förbundets och ve resp. suveränernas myndighet dessa länder. Ett i Berlin utkommande blad, Der Publicift, bar omgestaltat fin byrå till hufwudlokal för nyttiga lögners utfpridande. Från denna källa förskrifwa fig flera wila notiser, fom sedermera telegraferats wirare och stått att läsa, t. ex. i dansta blad. GSålunda hette det, att kurfursten af Heds fen-Kasfel i fredags blifwit tillfångatagen af en prenssisk dragonpatrull, hwarwid i kurfurstens regwagn påträffades en hel skattkammare af reda pens ningar och ryrbarheter, wirare att prenssarne inryckt i Böhmen, ech slutligen att de genom någon fabelaktig strategisk kupp lyckats afskära ten jadfiffa armäen. Allt retta war idvel fantasi, men deremot bekräftas det officielt, att fronprinfen af Hannover tagits till fånga af preussarune i när beten af Eisenach. Benedet har tillåtit flera Wienertidningar att hälla korrespondenter wid armeen. Liknande tilllåtelse hafwa äfwen Daily News och Times erhällit. Den sednare tidningen hade ämnat att sända sin frän Krimkriget berömde korrespondent