Helsingborgs-Posten – 21 juni 1866, sida 3

egen beräran till sina egna rum, der han efter några dagar ålervann så mycken styrka, att hans moder vågade säga honom att Ernst var i Rom med sin hustru Kathrin. Hon märkte att hon gjort väl i att begagna försigtighet, ty då han hörde att Kathrin var Ernsts hustru bleknade han och var nära alt falla i vanmakt. Kathrin gift med Ernst! Moder! Kathrin gift med Ernst! Lugna dig min son. Vi känna allt. Allt skall nu få ett lyckligt slut. Ernst väntar derute. Will du se honom? Ilan har redan sett dig. Då du låg och yrade i febern var han hos dig. 0. moder, moder! utropade Erik, hvar är min ädle broder? Ernst inträdde. Erik reste sig för att gå honom till mötes samt föll honom om halsen. Länge, långe lågo de båda bröderna i hvarandras armar. Och Mari? När får jag se henne? sade Erik. Nu käre Erik, sade Ernst. Erik mottog henne ur sin broders händer, slöt henne i sina armar, samt tryckte henne gäng på gång mot sill klappande hjerta. (Forts.)