Helsingborgs-Posten – 21 juni 1866, sida 2

Y En etodlolneforreipondent till G. P. strifwer bland annat: Jag wille ej ens för sterterse t af Wuafa-orren wara baron Fot (leraren för erpofitions-artiflarnes ordnande) en enda dag. Henonm lade nde korset uppå. Han har på ett par weckors tiv ej haft en timmes ro. Herr baronu! ropar en utställare, ty alla tro att han är ftenröf, hwar skall jag få? Herr baron, wid Gud jag får vwml! Herr baron, jag står i mörtret! Herr baron, jag har för mycket vager! Herr baron, jag liver af drag! Herr baron, jag qwäfs af mwärme! Herr baren, borden äro allteles för smala för mig — för mig äro borden alldeles för brera, o. s. w. Baron Fock har en Jobs tålamod, nej, han har tålamor för tre. Han was rar alla lita wänligt, han tröttnar aldrig, han förgår fig aldrig, äfwen då de oförstämdaste ans språk göras. Till tad för allt detta fan han med säkerhet påräkna — otad, klanter och tocke rer af en hel legion förståsigpånre, fom mena att om de fått styra och ställa, så — — ja, då hade det blifwit ypperligt, naturligtwis. — Sedan de kuranta ritsdagsförhandlingarne i ett ständ — lika gort hwiltet — häromragen woro expedierade, tog talmannen till orda, sägande: Från H. K. H. hertigen af Öftergötblanr, i enenskap af ortförande i den internationella invuftriutställningen, har en skrifwelse ankommit (vjup tystnar), med tillkännagifwande, att för ständets ledamöter ha mid utställningens högtidliga öppe nante ett tillräckligt antal platser blifwit afsatta, till hwilfa biljetter erhållas (stor belåtenhet i als las anleten) mot — 4 ror pr stycke. (Anletena mörkna och man hör ett 7St). Tidningen Uypsala berättar om åtskilliga oordningar, fom blijwit föröfwade wid jommarmart naden i Upsala, utan att beifras af polisen, fom beskylles för feghet. Till slut yttrar tidningen fölr jande mustiga ord: Om en sansad person någon gång uppmanar dessa uniformerade och råa bondlurkar att fullgöra sin pligt, få blir han af dem bemdtt med otivigheter, och i synnerhet är vet en, hwilken härutins nan utmärker sig och många gånger wäckt anterning till förargelse. Han är wanligen utstyrd i avöna mwantar och har föröfriat den veritablaste Uplandsbondfysionomi. Se upp! borde, enligt wårt förmenande, waxa den orter, fom polistärens chef skulle hwarje dag med thortönsröst ropa i örat på dem, hwilka ute å gator och torg ega upprätthälla ordningen. Men det lönar wäl ej mödan, att wi widare yttra of om dessa hedersmän eller gifwa tent någon uppmuntran, tt det har flerfaldian gånger wisat fig, att vet är detsamma fom att tasia perlor för jwin.