Helsingborgs-Posten – 14 juni 1866, sida 3

En dag gick han fram till sin osullbhordade tisla; aslorkade dammet samt stod en stund med ögonen häftade derpå. slullien los han en pensel, gjorde några förändringar efter sin palett, lade upp friska I snart införlifvad med sitt arbete. Dag efter dag satt han sålun la Ir lange försummade stafleti. Jade friden äterkomma hlick i hans öga. Hvarföre skulle jag förspilla min ungdom-, tänkte ban, -med ali beklaga ett fel, sum ej står i min makt all göra ogjord? Tiden skall besegra dessa känslor och då skall del kanske en dag blifva mig möjligt att äervän sa till Kronenthal till min mor och utan rörelse Ernst — ja äfven på Mari — hans hustru-. Derefter föll det nonom in att sc eder vrelven som han inläst i lådan, men kunde ej finna nyckeln. derpa, såg ärger och var amför sin Så smantacom böri hans själ och en lugn de på (Foris.)