En emigranthistoria. Göteborgs Pin berättar: De upprörvanre scener, fom emigrationsswinteln framkallar, mångtubbla sig. Senast i går hare de, som på aftonen befunno sig ombord på engelsta ångaren, tillfälle att bewittna en dram af ret mest skakande flag. Händelsen war följande: En f. bd. nämveman i Wvicehamns-tratften wid namn N. J. Almawist lemnare för ett par är fe dan Swerge, awarlemnande fin hujstru, hwilten ej genast wille följa honom, samt ressutom 4 barn, 2 gossar och 2 flickor Aj dessa sänre sedermera hustrun, på hans enträgna uppmaning, till honom de twenne gossarne. For en tid sedan äterwänte ban till Swerge och försålde, utan att terem fär till hustrun, hwilken intläct som clev wid härmar rande läroanstalt för barumorskor, en henne och barnen tillbörig gärdddel äfwensom hela makarnes lösörebo, med ett ord allt, utom en liten bemmansdel fem han ej kunde komma åt. Hon fick unvere ri tel fe härom, men på samma gång tet ännu maa sor gliga burstapet, att han tagit med fia henne twå Sterståcnde barn, hwilka woro utpenfiones rate på lantet, för att mer vem resm till Na:erika. Hon ffref till honom och fit till swar en falif uppe gijt om ragen, då han skulle reja. Hon trorte ej på uppgiften och lyckates att af agenten 3 Nelson få reda på att mannen ämnade härifrån som i går. Flere dagar håde hau kesunnit sig i staden, tå hon slutligen i sår lyckades våta honom. Om begärde att få je sina barn. ÅJa i af ton kl. då ängbåten går, fwarade han åkande Hon swor honom att i stället sjelf få följa mer bars nen. — Hej, du mille ite förra gången, blef swaret. Han hade för öfriat tagit en annan que na med fig. Hoen föfte i gär på eftermiddagen polismästaren, för ati få hang hjelp. Han war ide hemma. Förtwislad gick bon, åtföljd af en wäninna, sjelf ned till ångbåten. Der fick hon fe fina båra flicko: just rå de slulle ledas ned unter räck. Den stackars qwinnan rusar fram och fat tar i tem med en moders famntag hwilten man will. beröfwa hennes barn; men bredwid står far dern och söker rycka vem lösa, och rundt omkring endast en mängd råa bönter, som taga parti för honom, amerikanaren, hwilken skall bli dem till hjelp på cen nya jorden. Ett ögonblick uppger hon allt hopp, men — vå kemmer polismästaren, fom fått underrättelse om jaken och med twenne polis tjenstemän skyndat den stackars modven till hjelp och för utt ätergifwa benne barnen. Hum en time ma senare hde de båta små flickornas fonvultivista gråt, fom ren upprörande tilldragel sen frame kallat, ide lagt fig. Sen postaang. Ännu i dag, thorsdag, hafwa Hambu ger tidningarne jör i måndags icke anländt bit Har tanie gencral Manteufsel ansctt rem ide enna jig för att wirare befordras?