Helsingborgs-Posten – 12 juni 1866, sida 3

Det ar till honom vi nu resa. Slottet Rabenstein tillhör hans fader. Det ligger straxt bredvid staden.. Akta ditt hjerta väl, Carl; Frans har några mycket vackra systrar, hör Jag. Jag kände dem då de voro små och jag var en sjorton års pojke. Jag hör att de nu vuxit upp till fullkomliga skönheter. Då jag för vå ar sedan var har voro de i Paris med sin lant, så alt jag ej fick så demr. Vid ankomsten till Rabenstein infördes de i de rum, som voro iordninaställde sör deras räkning. Carl hade fått sitt vid sidan af de båd.brödernas. Erik gick och pratade med honom och hade knappast slutat sin toilette, då Ernst inträdde, med ansigtel strålande at gladje. Han sträckte ut. sin hand emot sin broder Erik ocn tryckte varmt dennes händer. -UIvad qu ser bra ut i afton ErikI, sade han Du ar så vacker som en ung brudgum, som tänker besöka sin utkorade. Skola vi kanska göra upp din förlofning i afton? Der sinus vackra unga flickor dernere. du sar valja ut dig en. Men kom nu, så sär jag presentera dig för min fåstino, hon brinner at otålighet att lå se dig--. (Forts.)