Helsingborgs-Posten – 12 juni 1866, sida 2

och ofvernoljde hennes ansigte och händer med kyssar. Moder, älskade moder, jag hoppas du har ej varit för mycket orolig för min skul. Stormen hindrade oss: vi sofvo i Stettin den natten och voro tvungna att vänta der tills. vägarne blefvo sarbarar. ij oo Men modren kunde ej så snart hemta sig efter den oro, hvari hon svafvat de sista dagarne och verkan deraf var så stor, att då Erik föll på knä framför tenne dukade hon under och utarast i en ström af färar. Erik kastade en blick på Carl, hvilket gjorde. att. de, ingenting nämnde om vargarne och snöstormen. Mioderr:. sade Erik, jag har tagit oned mig någonting ifrån Rom, som jag tror. skall fröjda dig. Det skall hängas i ditt bönrun. Det kommer i afion bland mina öfriga saker i. packslädan. Se bär Ernst, fortfor. han, -har jag tagit någonting med mig till dig eller rättare sagdt till din fästmö. . Det var mycket vackertt sade Ernst i det han öppnade den lilla ask, som brodren lade i hans hand, och såg framför sig en särdeles utmärkt uppsättning af antika kameer. Jag hoppas din fästmö skall tycka om dem, sade han, och något litet hålla af sin nye broder, fast hon är väl så förtjust i dig,. att hon ej har något öfrigt för mig--. -Åh jo, en systers kärlek, käre Erik; vi ha Ju aldrig haft någon syster. Jag vill hoppas att du en vacker dag gifver mig en syster likasom sag nu gifvor dig en. Erik rodnade och svarade, -kanske-. -et kan ej gifvas, ett ädlare. brederpart, tanktå Carl der Kan sat vid sidan af frun till