Ett karambolage. År 1861 på wären obserwerates på förra himmelsbemisferen en komet, iom allt mer och mer förstorades. Den ryktbare aftror nomen Linis i Rio Janeiro fann slutligen att af? ståndet mellan jorren och kometen ide warkstörre än att, efter all saunolikhet, kollision mellan de båda himmelsfropparne torde komma att ega rum. Den ta stora lomet war endast synlig från förra half: tlotet, hwarföre ide några obserwationer å dens samma knnde anställas i Europa eller Norra Amerika. Linie meddelade derför fina tattageljer till fransta wetenstapsakademien, inför hwilken han, fom un befinner fia i Paris, helt nyligen framlagt fina beräkninaar och har terigenom fatt utom all frägn att jorren ten 19 Juni 1861 fl. 6 e m., Rio Janeiros tiv, inkom i kometens swans, hwilken hon beböfte fer timmar att passera. Under tenna tid märktes ingen owanlig naturföreteelse, wädret mar oförändrart, luften tlar och ingen solrök förmärttes. En sammanstötning mellan jorten och en komet har kanske aldrig förr inträffat, ty enligt beräkning är sannolikbeten för en cylik I mot 250,000,000 Genom tenna sällsynta naturföreteelse har wetenstaven sirat en ny triumf, i vet dess förmodan att lometerna beitå af ytterst tunna gaser, samt att en sammanjtötning mellan jorren och on komet more utan någon statlig inwerkan på den förra, full komligt befräftats.