Helsingborgs-Posten – 9 juni 1866, sida 2

——— ———— —— —— ——————— —p—ä— — —— — —— MU — — — —— —— — s—— —— d; ——— —— — ———— a — — ———— JIE twttsturtö, CUYHUTHR It tedöull LP Jtittet Mål Tvet HILL efterspordes af fravofullmägtise. Bref från anlatratten. gäsom ett bihang till vet nyz SteutolSwerkets karakteristik kan jag anföra följande: För nådon tid sedan lemnates till ortens länsman ett antal mutserlar, blond hwilka en handlare om, såwitt jag minnes rätt, 15 namus gisna grufwor, hwilka samtliga skulle wara ber ligna på hezmnmanet Å:o 9 R:s cgoområde. Winss mannen rålade i förlägenhet, ty han påminte sig aldrig någensin unter fin länga tjenstetid hafwa hört bemälte n:o omtatas. Slatligen upplysie en aj de ältre bland seckenmännen, att N:o I utgöres af den joerdrymre, på hwilten — hwad t focknens fattighns är upobygtt. De femton grufworna synas sålunda ide komma att i någon wäsendtligare mån hel a wärtet på bolagets imagqinära tillgångar. Pi re hällen, der jorren ej är för starkt ers bunden, är ven först förra sären wäl uppkommen och lofwar en wacker skört: men bellagligtwis hafwa flera landtbrutare blifwit swårt swikna i sina förhoppningar genom den skorpa, som flerestädes bildates på jordytan till följd af det starka reqnet för tre weckors tid seran; detta föranledre många att så om, och tenna sednafst sådra säd är på grund of det wackra regnet sistl. söndag mycket wäl upps kommen. Klöfwer synes i är gifwa en mycket bättre sförd än i fjol; till och med om den högges i tetta ögonblick, skulle den öfwerträffa fjolårets tlöfwerskörd. PÅ grund af fjolåre:s starka torka blef, fom bekant, säden i hög wigt och till följd reraf födret högre i wärde än manligt såsom för verhalm. Utfodringen kunde alltså ide blifwa ans nat än dålig. På mänga ställen war nöden få tor, att man grep till få förtwiflade utwägar fom at: nedrijwa de sednajt uppsatta halmtaten för att ja forer åt freaturen. Denna elänriga utfodriug alstrade kenjsula hos kiuren, hwilten under mins trea warit gansta allmänt gängse. Man hade hoppas, att den skulle forswinna med det bättre bete, som wåren erbjöt , men erfarenheter har wisat, att så elycktigtwis ide blifwit fallet utan att ven twerte om fortfar att avipa omkring fig. Det wore derföre önslligt, om myndigheterna började nägot rör ra på fig i denna fak, vå tet uu tydliat wisat lig, att bensjnkan tarfwar mera genomgripande ätgär. der för att hämmas, och önskliat more äfwen, och framför alit om re wille göra någonting snart. Mecan jag är på tal om landtbruk, kan jag ide underlära att egna ett evfännande åt he Schröders på Leuisefret wackra fört? jenster om införandet af rapsotting här i orten. Denna winstgifwante odr ling har bittuls här warit så gort som okänd, men br Schrörer har med fina wackra rapsfält i år wisat, att raps med omsorgsfull behandling fan trifwas lika wäl här jom nere på flitten, der den stär högt i ropet fåfom fare. Det är att beppas, att exemplet minner efterföljd bland allmogen, som ide är få motwillig för det som är nytt, om den endast får påtagliga bewis för att det nya lös nar fig. ycka? — Choleran har utbrutit i Stettin och Swines miinde. Enligt ett telegram från generaltonsul Schlutow i Stettin till K. Kommerskollegium haf: wa tock envafjt enstaka fall örekemmit. Från Köyenbamn. Grundlagsfesten i tisdags gvynnares af ett stönt wäder. Hufwursstaren hade illärt sig sin wanliga feftskrud: blommor och flags gor, bär och der, äfwen swenska och norska, syntes i bwarje gata, och öfwerallt hwimlade skaror af festligt klärda och festligt stämda menniskor. Viks