-Ja. här är det, och fullt af cigarrer; hår år konjaksflaskan. Jag skall nog ha det godt, var ej rädd. Erik vände nu hasthufvndena mot Stettin. Han behölde ej genom några lätta slag påminna dem. Be flögo tillbaka ntät vagen, derifrän de så nyss kommit; fruktan för vargarne och den annalkande stormen gaf dem vingar. Sladan dansade fram öer mark n som blixten Stormen rasade och afslet de isiga grenarne från träden och öfversällade dermed slyktingarne. Jag fruktar vi få en faslig Storm?, sade hans vuldhåriga reskamrat, som nu satt bredvid honom väl inspept i sin kappa och hufva. -0. hvarföre lemnade ni er vän efter er, för an rådda oss; er vän. som ni tycktes så innerligt älska. Läl oss, låt oss vända om, det är ej för sent vi vilja vänta tills han blir färdig att följa med oss?. (Forts.)