Helsingborgs-Posten – 2 juni 1866, sida 4

Anmälan. Roms mysterier i 19:de århundradet af Eugen Briffault är ett arbete, som ådragit sig välförtjent uppmärksamhet och bifall af allmänheten. Alla rättsinniga personer hafva offentligen uttalat sin skarpa protest mot romerska kyrkans under århundraden fortsatta försök att hämma all andlig utveckling och qväfva all sri forskning: de hafva försökt att sätta i rörelse civilisationens ella krafter för att motarbeta detta jesuitiska syste och ett lyckligt resultat af dessa försök är äfven nu anmälda verk. Vid ordnandet af de rika materialierna har en naturlig indelning erbjudit siv åt författaren. Först och främst folket, dernäst hofvet och slutligen kyrkan. Börjande sin skildring med utnämi andet af påfven Gregorins XVI 1825, tecknar författaren först intrigerna och ränkerna vid påfvevalet, hvarvid man återfinner alla forntidens förkastliva och löjliga seder, bruk och traditioner och får kasta en blick in i romerska folklifvets företcelser. Å ena sidan ser man stolthet, baksluahet, tygellöshet och omåttlig praktlystnad, å den andra ensaldig fromhet, hyckleri, löjlig vidskepelse — korteligen på begge sidor moralisåt och materielt förfall, den oundvikliga feljlen af de föredömen och läror, som påfvesladens innevånare i alla tider sett och hört predik s af sina styresmän. Hofvet i Rom är den verldsliga makten. För att skildra den, förer författaren oss ini Valicanen och de öfriga päsliga palatsen; genom scala segreta tränger han in uti den baksluga holitikens alla irrgångar: pålhens lefnadssätt, romerska hofvet och dess höghet och nedrigbet, kardinalerna så stolta i deras hycklade odmjnkhel, adeln med sina privilegier och sin makt tecknas lifligt i sammanhang med de mänga missbruk och olagligheter. som dess jordens mäktige tiilåta sig. Den romerska regeringens rvagh ter och misstag afslöjas; legationernas 5njeltemodiga strid, kyrkan hotande staten med ullintel torelse. Rom sträfvande efter verldsvälde, på osynliga vägar fullföljande denna afsigt, komplettera framställningen af de djerfva anereppe mot den verldsliga makten. Kyrkan är den andliga makten: här möta ännu flere företeelser, som äro egnade att väcka rallmätig harm och förtrytelse: kyrkans fanalism, passioner och vinningslystnad öfvergå till hädelse. Det romerska klerus, de andliga ordnarne. J suiterna, denna den heliga stolens prelorianmilis, detta svärd, hvars fäste är i Rom och spetsen öfverallt underkastas en noggrann pröfning och granskning ialla deras seder. hela deras väsende, organisation, mysterier och sträfvanden. Köpslåendet om heliga ting, aflatskråmeriet, kanoniseringen. syndaförlålelsen och dispenserandet, skamlösheten vid bortlsäljandet af khyrkoembeten och alla öfriga skän ilia inkomstkällor för den påfliga shattkammaren, handeln med himmelska nådegåfvor, de salsla underserken m. m. gifva rika materialier (il skildringar, som än väcka harm än ovilja. Iärtill komma äfven hofvets och kyrhans ceremenier och cavalcalorna. dessa religiösa processioner. sow äro så dyra för den påfliga fåfängan. Dessa triumftåg, dessa vördnadsbetygelser, genom hvilka asgndadyrhan så tydligt sramsyser, bilda de icke den skarpaste kontrast mot den evangeliska enkelheten, som anbefallts af Christus och apostlarne, hvilkas efterträdare och representer päfvarne soregilva sig vara? Allt detta har nu försattaren skildrat i berättande stil och gifvit det en dramatisk form, likväl aldrig ställande sig på romanförsattarens ståndpunkt. Arbetet är icke författadt i något särskildt lärosystems intresse och författaren har afhållit sig från alla theologiska diskussioner, som alllid undanskymma den klara öfverblicken öfver det hela. Då påfven från Vaticanen uttalar sin valsignelse öfver folket, säger han: Urbi et orbi — öfver staden och verlden! Målte älven den röst, som höjes mot pälveväldets förkastliga sträfvanden, tränga ut öfver hela veriden och finna ett genljud öfver allt! Ärhetet utkommer i 10 häften å 50 öre pr häfte. Ett häfte utkommer hvar 14:de dag. Jubskrinfian moftages i I Torells arh