2— gh BeAA — ETS TAIPEI BARER I ERSTA — PÅ SVENSKA ar M. Wester, ph. der. Anmälan. Roms mysterier i 19:de århundradet af Encen Briffault är cii arbete, som ållragil sig välförljent uppmärksamhet och bifall af allmänheten. Älla rättsinniga personer hafva oftentligen uiialat sin skarpa protest mot romerska kyrkans under århundraden fortsatta försök att hämma all andlig utveckling och qväfva all fri forskning: de hafva försökt alt sätta i rörelse civilisaiionens alla krafter för att molarbeta detta jesuitiska syfte och ett lyckligt resultat af dessa försök är äfven au anmälda verk. Vid ordnande! af de rika materialierna har en naturlig indelning erbjudit sig åt författaren. Först och främst folket, dernäst hofvet och slutligen kyrkan. Börjande sin skildring med utnämnandet af påfven Gregorius XVI 1825, tecknar författaren först intrigerna och ränkerna vid påfvevalet, hvarvid man återfinner alla forutidens förkastliga och löjliga seder, bruk och traditioner och får kasta en blick in i romerska solklifvets söret irer. Å ena sidan ser man stolthet, bahshrobet. tygelloshet och omälilig praktlystnad, å den andra ensaldig fromhet, hyckleri, löjlig vidskepelse — korteligen på begge sidor moralinal och materiellt förfall. den oundvikliga solj len af de soredömen och läror, som påfvoslsadeus innevånare i alla tider sett och hört prodikas af sina styresmän. Hofvet i Rom är den verklsliga makten. För oll skildra den, förer författaren oss ini Valicanen och de öfriga påfliga pratsen: genom ocasa segreta tränger hen in uti den bakslaga politikens alla irrgängar: påfvens lefnadssålt. romerska hosvot och dess höghet och nedrighet. kardinalerna så stolta i deras hycklade ödmjukhet, adeln med sina privilerier och sin makt tecknas lisligt i sammanhang med de månva misshruk och olagligheter, som dess jordens mäktige tillåta sig. Den romerska regeringens heter och misstag afslöjas; legalionernas kltomtiiga strid, kyrkan hotande staten med uliinletvorelse, Rom sträfvande efter verldsvälde, på osynliga vägar fullföljande denna assigt, komplettera framställningen af de djezfva an2renpen mot den verld-liga makten. Kyrkan är den andliga makten: här möta annu fore företeelser. som äro egnade att väcka råtimätig harm och förtrytelse: kyrkans sanatism. passioner och vinningslysinad öfvergä till hädelse. Det romerska klerus, de andliga ordnarne, jesuiterna. denna den heliga stolens prietorianmiis, detta svärd, hvars fäste är i Nom och spetsen öfverallt underkastas en nogarann pröfning och granskning i alla deras seder. hela deras väsende. organisation, myslerier sträsvanden. Köhslåcndet om heliga ung, aflsiskråmerict. kanoniseringen. syndaförlätelsen och dispenserandet. skamlosheten vid bartsäljan lel af hyrkoembelen och alla öfriga sShännsiega inkomstkällor för den pålliga skattkammaren, handeln med himmelska nådegäfvor, de salska underverken m. m. gifva rika materialier tl skildringar, som än väcka harm än ovilja. Ilärtill homma äfven hofrets och kyrkans ceremonier och cavalcaderna. dessa voligiösa processioner. som äro så dyra sor den päfliga såsängan. Dessa triumståg. dessa väardnadsbetygelser, genom hvilka afgudadyrkan så tydligt sramlyser, bilda de icke den skarpaste kontrast mol den evangeliska enkelheten, som anbesallis af Christus och apostlarne, hvilkas efterträdare och representer påfvarne föregifva sig vara? Allt detta har vn författaren skildrat i berättande stil och gifvit det en dramatisk form, likval aldrig ställande sig på romanförfattarens ståndpunkt. Årbetet är icke försattadt i något särskildt lärosystems intresse och författaren har afhållit sig från alla theologiska diskussioner, som alltid undanskymma den klara öfverblicken öfver det hela. Då pafven från Vaticanen uttalar sin valsiguelse öfver folket, säger han: Urbi et orbi — öfver staden och verlden! Måtte äfven den röst, som höjes mot pålveväldets förkastliga strässvanden, tränga ut öfver hela veriden och finna ett genljud öfver allt! Årbetet utkommer i 10 häften a 50 öre pr häfte. Elt häfte utkommer hvar 14:de dag.