poleon III såsom ytterst krigslysten och rofgirigt sinnad mot sina grannar. Om denna siämning England strifwes i 7Köln. Beit.7: Ingen engelsman tror hwad lord Clarendon i parlamentet dif mit fig utseence af att tro, att nemligen kejsar Nas poleon gör sitt hästa för att förhindra krigets ute brott. Det är ide få mycket Engtands och Nys lands föreställningar, som förmått honom att gä in vå en kongress, som fastmer fruktan för, att bans egna untersäter stola förebrå honom att ide hafwa giort någonting för fretend bewarande. Napoleon önsiar krig, emedan Frankrite endast fan winna derpä, antingen det un tager altiv rel i kriget eller ei. Hwad han boppas komma i besittnina af är hwarten Sartinien eller något tufft territorium art betycenhet wid Rhen, utan Belgien. Såsom ans hängare af nationalitetsprincixen och pä grund af fur nära bekantstap med det tyska folicts fänslor bar ban astreles ide surt art jöröte Frantrites gräns ser med en tyst provins, fom aldrig stulle blifwa någon lugn besittning. Deremot anser han det lätt att anneftera Belgien, om Prenssen icke har något deremot, om federmera asgsimilera det. För Belaten8 skull wille han gerna i yttersta nörfoll wåga en dust med England, säwida tet eljest, hwilket ban betwiflar, kan blifwa fråga om något fåraut, rå Cuglond ide fon rärna på Breusijen. J forvefponvanfer från London har det på ven sernare tiden warit mycket tat om priasesjan Hee lenas trolofwate orins Kristian af Augustenburg. Prinsens sörbållanre till vet engelska hofwet jynes wara muycket tåligt. Jcke nog mer att prinsen of Wales för honom hyser en oemotständlig antipa thi, fom telas af den engelsta aristokratien, äfwen drottning Victoria sjelf är missteläten med benom, eafiutt hennes befanta förtärlet för tyska fmålnre star. Orjaten till prinjens spända förhällanre till srettnina Victoria tär enligt Lindep. Belg wara den, att prinsen redan är gift, om oc envajt Nors ganatifft, och bar fora darn Prinsen bar tagit denna saf myttet tavatjersmessigt och menat, att ett sädant ättenskap ide wore något hinder för ban? giftermål med orinsessan, och ott ret under alla omständigheter lätt innte brytaa Men dvottrins gen sörstår sia ide på stämt i giftermalsjater och bon blef derföre öfwer böfwan förbittrad på prins jen för denna tidigare förbindelje, hwilken icke war henne besant, tå förlofningen med drinsessan kom till tänd. Jcke desto mindre heter vet, att prins Krijtians af Aug zustenlkurg och prinsessan Hele: 108 giftermål ffall försiggå ven 5:te Juli. Konungen af Bavern är en ung man, fom ide tager sig regeringsbördan oalltjör tungt. Man torre erimea fia, ort hon för någon tiv seran fö mäddes aftigsna fin gunstling den betante sramtidsmusikern Richard Wagner. Konungen har redan ängrat sig. Häromtagen förswann ban och war borta i hedar gar, endasi let sagar af fin rirfnett, utan att någon mennista hate fig belant hwart majestätet tagit wäven. En mängt wiatiga underskrifter lägo oc wänade, bland annat färana fom stodo i sammanhang ned armsens pågående mobitiserina. Konungen hare gjort en liten afsticare till Biärid för att fira sin musikaliske wäns jöretsedag. DMåinistrarne äro förs wislate och sägas bafwa för afsigt att abrifera, nest för det de frukta Nichard Wagner wärre än efter, såsom en fullt ut sä farlig gunstling som ;ensin Vola Moure; och antre demi mondens ere eter warit od. Den 22 skulle tonåtdgan samnanträra. Ånys ster förläge p H. N:t hate unnit sårant behaa i ten första utf yre på egen and, art ben lika hemligbetsfullt företagit en nv. Hamburg den 29 Blaj. Från Paris berätas officielt, att ret tysta förbundet ide skall ret aga i kongressen på grund af förbundsreformen tan att dess inbjurning att teltaga ansett: äntanålsenligt, emedan det möjligen fon uppstä fråga m territoriella förändringar. Det anses sannoitt, att Bavern kommer att representera förbundet :id kongressen. Dayard har till swar på en interpellation af Sviffitd förklarat, att Pariserkonferenjen betrattar rins Carl af Hohenzollerne wal som illegalt, men ndock icke ämnar företaga någon intervention. J söndags afton egre en blotig sammandrabb