Helsingborgs-Posten – 24 maj 1866, sida 3

för vål känd att behöfva förordas och torde sedan en fri bränvinsbränning blir tillåten, äte intaga den plats som den förljenar. Utom dess: fodervexter finnes en stor myckenhet s. s. morötter, kålrabbi, soderkäl m. m. hålrabbin hal isynnerhet lillvunnit sig uppmärasamhet och torde vara i hög grad förtjent deraf. Vi uppmana ul försök med alla. Framgången beror på jordens och klimatets beskaffenhet, på jordbrukaren sjel m. m. Ilufendsaken är. att rotvexter odlas. De äro nästan nödvändiga för ett törnuftig! och lönande jordbruk. Kerna släppas ut på bete, så snart de få munnen full: alt gifva dem dåligt bete är icke ändamålsenligt. Till sid mt bete passa fåren eller ungkrraluren. kKallvarne böra släppas ut på vårhetet och samtidigt erhalla oljekakor. artmjöl m. m. Om de äro af godt slag betala de fodret. EKalfvar efter dåliga kor böra icke uppsadas. Den kostnad, som användes på anskaffandet af en bältre hals, betalar sig snart. Lägg endast på stutar efter storvexta kor! ocf dem riklig föda i början! Att gifva riklig sodring åt en kalf af mindre slag är icke på lånet när så lönande som åt en kalf af större slag. För den som vill uppföda stutar, tillråda vi ovilkorigt anskaffande af Korilorastjarar. Vi afse iche här uppfödande af dragoxar man af gödoxar. I samma mån som jordbruket uivecklar sis och bedrifves förnuftigt. i samma mån komma äfven dragoxarne att undanträngas af bhästarne. En god ladugårdsskotsel är mycket svår att fore ned användande af åragoxar. De späda lammen höra få ett godi kraftig bete. hafre och oljekakor. ungefärligen så mycket ge vilja soriära. I afäeend på dem gälla detsamma som i afseende på kalfvar. att djur ar litet slag betala fodret sida sämre än du af stort slag. På fåren fästa vi en synnerlic uapmärksamket. Deras föradling går hastig: act deras kött betalas bäst. De passa säl till all förhållanden, såväl till den minste som till de: Störs e jordbruharen. En hufvoadregel är, ar d skola vara af storvegt lar och fodras vol.