Helsingborgs-Posten – 24 maj 1866, sida 3

och sir Edvard, annars alltid så noggrann, syn les icke tilll Gabriel var färdig att dö af otå lighet, med ögonen riktade mot söder. Äfstån det i rak linea irån denna ödemark till bonin gen kunde till häst tillryggaläggas på nagra tim mar, men lillsolje af den oländiga marken, va man tvungen att göra långa omvägar, hvilke Jorle vägen dubbelt så lång. Först vid mid dagstiden anlände sir Edvard, medförande e fullkomligt sadlad häst till Gabriel. Den gest som sir Edvard gjorde då han ste; af hästen var mera vältalig än de amplaste lof. ord han kunnat ultala öfver Gabriels mod. En. gelsmannen sträckte sina armar öfver hufvude och lät dem derefter falla ned liksom de vari makllösa och tryckte sedermera med en nästa: konvulsivisk enthusiasm Gabriels händer. Min vän, sade hlerbbs, vi har vnnnit paradiset! ni skall gifta er med Eva. — Hvilken fasansfull ualt! — Ja, Gabriel! men hvilken härlig dag! N har utfört Herkules tolf storverk och vid Slute af vägen skall ni finna den sköna Omphelis Hon väntar er. Jag har dröjt, icke sannt? .. men jag har nyheter att berätta från boninger general attarnoyn är hos er ... Märk noga alt jag säger hos er. Den der rätisledamoten har blifvit skickad hit af lord Cornvallis för all sälla sig in i de lokala förhållanderna och leda de esterspaningar som skola göras efter Goulab. Oroande rykten äro i omlopp om de två bofvarne. Guvernören har reda på mera än han säger oss. Eva är okunnig om allt; jag låter henne sorblissa i sin lyckliga säkerhet Dessutom vill jag ingenting säga eller göra utar er, Gabriel ...