Helsingborgs-Posten – 17 maj 1866, sida 2

mare motivering bestriet Höganäs Grufwebolag den detsamma, enligt ve wid anfökningen fogare hauds lingar, tillhöranre uteslutande rättighet till de inom Lngaude och Rönncbergs Häracer befintlige stenkolelager och öfrige fossilier, derwit Förtlaranderna lagt synnerlig wigt mid te wittor, unter hwilka Consuln Jenas Ahljström, Bergmästaren Anton Schwab och Geschwornern MN. Stockenström, såsom försse uppfinnarne, ursprungligen förwärfwat sig rättighet tid Stentelsorytuingen. Från dessa mils for lan dock i ingen mån hemtas någon anledning till förringande af Höganäs Grufwebolags i ans förningen till Ronungens Befallningshefwande åbes repade ech dermic i bejtyrtte afstrifter bifogade handlinaar, tand hwilka jag tillåter mig särskildt uttenineva det i Sonat Berge-Collegli Utflag af ren 14 November 1788 förekommande stadgande, enligt hwittet Kengl. Collegium i stöt af priviles ghierna ten 18 Februari 1737 och ven 28 Mars 1738 förtlarat, tet vuggude och Rönnebergs Där tader häcanefter måne anses såsom ett för detta Stenfolsmer k utfstakidt och fastitäldt distrikt, inom hwars gränsor Herr Statsfsekreteraren och oms mentören Baron Ruuth have att tillegna fig och åtnjuta alla de förmåner och rättigheter, fom ger nom åberopade vrivitegier dåwarande intressenten i Stenlolswerlet förundte blifvit. Och antyder ins gressen till berörde Utjlag, att bestämmandet af ett wisst territorinm för de i ofwannämnde Äändas mål tillätna under sörningar bar fin grund uti Herr Statssekreteraren Baron Ruuths egen hos Kongl. Bergs-Collegium i ämnet gjorda framställning, ens liat ywilten, med hänsyn dertill att privilegierna omfattate ett ännu wirlyftigare tistritt, Perr Statssetreteraren, på ret andra ej måtte utestängas från försötsarbeten i enahanda syfte, welat ins stränka sig inom wissa uppgifna trängre gränser, allenast desse blefwe tyeligen utstukade till nödig säferhet för framtiren, få utt han såsom uppfinnare eller med uppfinnaren lika berättigad rverins nom måtte hafwa steutolsbrytningen frerad. Dessa bestämmelser, tillita med öfrige till stöd för Grufwebolagets rätt åberopade stadganden, äro i och för jig så tydliga och tlara, att något widare bewis till åtagatäggande af privilegiernås rätta förstånd ide s itigen fan tarfwas. För att emellertid tills in: a werkan af den uteflutande rättighet Hör anis Grufwebolag i dessa privilegier fått åt sig fö wannd, hafwa Förklaranderna företett ett med namce N. DH. T. Geijer, Örebro, Klinggärden unde mednadt betänkande, hwiltet har till föremål att ut:-cea Höranäsvolagets privilegiers ogiltighet gent emot 1555 års Grufstadga och deras werkan i förhåänlande till Herrar Billows och Ekströms rättigheter att på ret privilegierade omräret ars beta. Då N. H. T. Geijer, hwilken jag ide har förmånen personligen känna, ej dokumenterat sig såsom behörig att med anspråt på berättigande tella besiåence rättsförhållanden, fan hans s. k. betänkande ide titlertännas något afgörande witsord och jen ktar terföre ite nödigt inlåta mig i närmore merfölning om följtriktigheten af de argus menter som förctomma i utlåtandet, wid hwilkket ja dock ide fan undgå att anmärka, det författus rens bemödanden synas hafwa gått ut derpå att, med beg anande af endast lösryckta meningar ur de i mälet företedda handlingar, ådagalägga de för Höganäs Grufwebolag gällrade pridilegiers ohållbarhet emot Herrar Billows och Cljtröms stenkolsbrytningsrätt, under det författaren autingen endast lösligen widrört eller också helt och hället ignorerat te momenter i de företedda handlingarne, som tala för Höganäs-Bolagets uteslutande rättighet. Cnär Herr N. H. T. Geijer terjemte förklarar Kongl. Bergs-Collegium ide hafwa egt rättighet utfärda ett såtant privilegium, fom det, uppå hwilket Hös ganäs Grafwebolag stödjer fin ansöfning, bewisar han sig satna all tunskap om tillwaron af Kongl. Plafatet och Förordningen den 27 Augusti 1723, i bwillen författning Kongl. Beras-Collegii rättiga heter till privilegiers utjärdande å mineralstreck och ÅYeufwor blifwit tydligen bestämd och följaktligen näsie, ter denna rättighet blifwit meddelad, wara haligen gällande intill dess den blifwit återkallad eller förwerkar samt i sednare fallet lagligen uppe PM oo am or Hae LL 2—— AAAi: