Helsingborg. Ur ett bref från Lund ...... . Studenternas Majtarneval hare detta år liksom föregående lockat en fruttanswärr menniskomassa till staten. Med alla tåg unter dagens lopp anlände hela swärmar med fotk, fom spridde g i jraden. Afwen nu såg man ren qwinliga nyfitenheten häfta sin företräresrätt, ty brorslotten uf re stårely tna utgjordes af ie bean monde, jom wid tioen för festens början fyllde alla joönster i te bara wältiga byggnader, Förenins gen och naturhisterisa Wiujeum, iom pryta Teg närstorget, vunts mwadrvalte plats och nu som mans ligt utgångspunden för tarnevalståget. Alla mile kor woro för handen för att fefren stulle blifwa lyckat — ett goct uppslag, en lysande mise cn scene. ett broligt folkhwimmel, endast ett fattades och detta tywärr ett ef re nötwändigaste — wåren, sjel jwa ten efterlängtade heterogasten. J stället för ljumma westanflättar hwen em bitante norcan, som emellanåt inhöljte attörer och äskåtare i ett moln af sand. En stunt syntes till och med betäntliga tecken till en börjande snöstorm, men vet war i jjelfwa wertet allteles för tallt för att snöa med bested. Men hur ogynnsamma än omständigheterna woro för en tarneval under öppen himmel, så måste ven dock af stapeln. På slaget 3 vånare tanonsaluten, och omedelbart derpå såg mån ven högwisa fenaten träda ut på en estrad utanför Föreningen. Senatorerna — eritabelt romerska senatorer i hi storiska trägter, antikt alltigenom, tlassiskt, men glupstt swalt! — hare samlats för att taga i öfwerwägande ex ansökan af en wiss Marcus Bessus Borusficus. Programmet lemnate om honom ice någon witare upplysning än att han egde rätt till titlarne excellens och comes (grefwe). Nagon ler ning för mannens karakteristik hare man tocki ten emständigheten, att han på programmet sades ämna af scnaten begära och, antingen saten bewiljaseller ej, anträda fitt stora triumftåg i remersi stil. Detta drag påminte owilkorligen om en wig modern ftatsmans sätt att behandla fin teputerate tammare. Bereste män tuyckte fig i triumfatorns drag fpåra en wiss lithet med konnng Wilhelm I:s af Prenssen berömte premierminister, grefwe Vismarck, men hu ruwira litheten war tillsällig eller ej, lemna wi rer hän, allt nog den lärer werkligen hafwa existerat. På estraren hölls nu en parlamentarist vådplägs ning, hwarunter ret lärer behagat herrar Eenatorer att wexla temligen starka sotiser med triumfatorn. Resultatet blef, att Herr Marcus Bessus steg ner i fin triumfwagn och senaten in corpora intog fin plats i hans triumstäg. Ån satte fia ret länga tåget i rörelse. Först kommo twenne härolter till häft, ven ene en lång räkel, den ans dre liten och underjätsig. Desse woro allt annat än i romersk stil. De woro nemligen iförda den gamla bewäringsträgten, af hwilken ven ff jwalstjertade fracken utgör en wäsendtlig rel. Den ene bar på hufwudet en preussisk pickelhuswa, ren andre eu af de för många Herrans år sedan bortse lagda oformliga faftarne. EÄfter detta par kommo )Ypipare och blifare och efter vem en wagn, dras gen af ett par oxar, med spolia opima. Derfter följre trigsbytet: den österrikiska kassatistan, pant fom en unterlöjmant, det stora fäderueslandets enbet, representerad af hrr Herzog von MAugufienburg. Föärft HobeuloheseWaldvenvurgsSchilingsiurit, de Budingin von Budingen m. fl., widare eröfrade wapen, täril, halfwa Bavrare samt slutligen metalLiff valuta, i form af glänsande sil fwertackor och guldstänger: Den ternäst följande afdelningen utgjordes af eröfrade städers afbiltningar, bnrna på höga fräns ger. Derefter följre dexutationer och reprejentanter från wänskapliga magter med stänter och arress ser. Bland renna brotiga skara från alla werltens länder såg man en gammal qosje i spetsen för en swärm unga aubbar, gröna novitier, ungdoms liga från topp till tå men mer wäldiga gråstägg böljande ner öfwer bröstet, wisja nerlåtande pros fessorer och adjunkter och slutligen en figur i en mantel af Folkets Tioning och bärande en taf: ränna samt påsar met de olycksbädande, hemska gifts infignierna: en dörskalle under torslagda benknotor.