Helsingborgs-Posten – 21 april 1866, sida 3

Sedan attorneyn ännu en gång genomläst brefvet och sett det från alla sidor, tog han evening-chronich, genomläste sitt tal ånyo, jemförde de båda skrifvelserna med hvarandra och efter att hafva srammumlat några enstafviga afbrutna ord utropade han: Min bästa domstolsordförande är ni fullkomligt säker på att detta bref är skrifvet af er broder. Känner ni hans stil? — Om jag känner den! se här vördade attorney, hundrade bref af min bror i denna portfölj ... Låt kalla hit tjugo af Madras köpmän, visa dem adressen på detta bref, och ni skall få se att de genast nämna Mounoussamys namn. — Ja! vi måste handla med mycken försiglighet i detta fall. Jag känner min pligt. Saken är redan asdömd! Jag skall genast låta Sammankalla bankirerna och köpmännen i trakten ... — Men framför allt, vördade attorney, låt genast uppskjuta afrättningen . ..... -Åh, det ar ingen fara å färde! Vi hafva många timmar på oss ännu ... Han ringde, två domestiker inträdde, åt dessa gaf han sina befallningar. Under det han väntade på bankirerna och köpmännen genomgick attorneyn ånyo sitt tal och sade, i det han med baksidan af handen slog på tidningen: Det är dock mycket klart och i allt fullkomligt bevisande, hvad jag här har sagt ..... mina argumenter kunna ej kullkastas . . .. mina anmärkningar stå fasta! — Ja, visserligen svarade brodren; men brelvet .... Åh! brefvet! brefvet! låtom oss icke förhasta