Helsingborgs-Posten – 14 april 1866, sida 3

ten, heter det i skrifwelsen, jom länge fir bafwa warit gynnsamt stämdt för hr von Bismarks pos litik, lät i sitt swar falla ett yttrande om fö.eningen af Sydtysklands stridskrafter under Bayrs,ens fommando. Det bekanta förslaget om tredelningen har alltin ånvo upprulit, men i en form; fom är ojemförligt fördelaktigare för Preussen. Det är ide längre tal om att wid sidan af Preussen och Ofterrvife bilda en tredje grupp, bestående af de tyska mellanz och småstaterna, utan om ett helt annat arrangement. Preussen skall göra sig till förmyndare för alla de nordtyska staterna, fom skulle afstå från fin militäriska suveränitet och från ferstilt representation i utlandet, och Bayern skall i Evrtyslland, rätnatt frän Main, intaga samma ställning fom Preussen i Norre. Genom denna anordning lade vet blifwa fullständigt slut på Dsterrikes supremati i Tyskland och Bayern skulle framdetes blifwa befriart från sitt beroende at Ojtervite och från fin fruktan för Preussens ans nexionistiska politik. Det synes alltmera sannolitt, att Ryssland i ett blifwanre frig emellan —sterrite och Prenssen slutar fia. till det sednare. Det mivtliqafte härwid är att Österrite ide allenast ide gör något för att ilippa denne nye finde utan twe tom tyrs utmana henom. Sålunda heter det, att Österrike inom fort ämnar uppsäga den under det po. ffa upproret afflus tade fonventionen med Ryssland om polffa flyktingars straffbarhet wia österrikiska domstolar för pos litiska brott begångna i Pol en, och detta wore att anse fom en rödlig förolämpnina mot Ryssland. Man slutar af denna Tsteruites lållni ig, att det är i hemligt förstånd med Frankrite och har säkra garantier för dess biständ och Jtaliens neutralitet i ett kommande k ig. Såäsom en beteckunande prosbit för tet sätt, på hwiltet ve österritiska bladen omtala dt Bismaris ska reformförslaget anföra wi följande ur Nene Fr. Presje: Det är ett wad:r: infall af ven nus warande preussiska miniftfen att wilja ganomföra det tyska parlamentets författning af 1849, hwilfen blef sönderrifwen af preussista gewärskulor på walplatsen wid Waghänsel och i Rastatts sästningsgrafwar. Den tyska tejsartronann skall sättas på hufwudet af den man, som war högstkommederande general under fälttåget i Baden. De hyenor, som tiuta i Krenz;ict., genomrota nu de grafwar, i hwilka stoftet af den tyska författningens förjmarrare hwilar, för att i dem sinna bewisen på huset Hohenzollerns rätt, och ve inbilla fig derigenom kanra gifwa det gamla kejsarhusets äl fda rvättighes ter nåtestöten. Samme man, som har tillintetgjort ven parlamentariska regeringen i Prenssen, uppfunnit ett regeringssystem, enligt hwilket on fonjtitus tionel stat kan styras utan budget, och beröfwat foltets representanter deras talfrihet, han mill nu åter upprätta det tyska parlamentets författning. Är det möjliat att öfwermodet kan drifwas till en större höjd af wanwett, och hur skall man sinna ord för att uttrycka det hån, som ligger häri mot det tyska folket? Wi omnämnde I förra numret att kejsar Alexanders bref till kejsaren af Österrike och konungen af Preussen innehöll en i hans mun högst komisk utgiutelse öfwer krigets fasor. Det berättas nu, att formen i de båda skrifwelserna warit olika; brefwet till konung Wilhelm war nemligen affate tadt i en mycket wänskaplig ton, under det brefwet till kejsar Frans Josef war hållet i riplomatisk embetsstil. Det påstås widare, att kejsar Alerander skall hafwa erbjudit Osterrike garantier för att det icke skall blifwa angripet af Preussen, men att ett dylikt anbud ide hwad Österrike beträffar föres kommit i brefwet till konung Wilhelm. Kejsar Frans Josef skall hafwa swarat czaren, att han helt och hället delar dennes åsigter om det forge liga i krig oh önskwärdheten af att funna und