Helsingborgs-Posten – 14 april 1866, sida 2

Eva. En berättelse af Mery. Öfvers. från franskan. (Forts. fr. n:o 41.) — Åh! sade Gabriel, jag skall aldrig glömma denna tigerjagt. — För fan min bäste vän, jag skulle oändligt gerna vilja vara i stånd att äfven minnas den. Men vi måste till en början söka komma till ett herberge, der det är oss til ätet att minnas något. Hvad mig beträffar, är det slut med min topografiska vetenskap, och jag har icke mod längre att taga elt enda steg. Vi måste taga vårt parli. Vi äro uttröttade, vi simma i svett, våra hvita kläder hänga i trasor, och vi ha lemnat prof af dem på hvarje buske i Indien; vi likna parias, och som sådana skola vi bli behandlade af den förste indier af god familj, som möter oss. Det var en märkvärdig galenskap af oss alt fortsätta vår väg i ett land, der det icke finnes några vägar. Låt oss derföre stanna här, anse oss för skeppsbrutna, bygga en koja och bilda en koloni! landet är vackert och bördigt och vi hafva vapen och ammunition; se der borta ha vi en retande trädgård af cocossamt brödfruktsträd, och der ha vi en källa klar som kristall; Romulus hade icke så mycket, då han började att bygga Rom, det är obestridligt. Det finnes icke i hela verlden en yppigare vegetation, en skönare sol. Här kan man småle af medlidande vid tanken på att fyra qvadratfot jord i Vest-End kosta hundra riks