daler. Gud säljer oss Asien för inzgenting. IIvil een utomordentlig egendomsspekulalion! Jag for min del köper till det erbjudna priset, och jag delar med er. — Sir Edvard, talar ni allvarsam!? — Ja, mycket allvarsamt; så mycket mera som jag tror, att vi denna natt, vid vårt aftåg från tigertheatern, vändt ryggen åt rätta vägen till Tinevely, och att vi sedan tjugo timmar aflärsnat oss alltmer från den punkt, dit vi ämna OSS. — Skulle det väl vara möjligt Klerbbs? — Nu är jag säker på min sak; vi äro åtminstone trettio mil från Tinevely; alltså, vi hafva icke annat val: lätom oss här bygga lvenne hyddor, den ena för mig, den aadra för dig och låt oss så börja att sofva. Jag är alldeles ösverväldigad af sömn; vi ha i denna natt det ypperligaste tillfälle att sätta i scen Shakspeares Midsommarnattsdröm: vi skola icke sakna aktörer för lejonets rol. — Alltså, min vän, skall jag då afstå från hoppet all återse denna Tinnevelys stjerna, denna drottning bland Bengalens rosor, denna gudomliga Eva! ... — Min bäste Gabriel, då vi hunnit bli ett mägtigt folk, skola vi uppföra det Sabinska qvinnorofvet; men för ögonblicket måste vi etablera Oss som ungkarlar. Och utan att förlora tiden började så Klerbbs att albryta långa grenar af lönn; genom att qvista och affösva dem, förvandlade han dem till bastanta störar, hvilka han efier Robinson Crouföredöme nedslog i jorden. Då Gabriel såg, att kamraten tog saken på allvar, började han hjelpa till vid arbetet.