Helsingborgs-Posten – 17 mars 1866, sida 4

PARKERS SKRIFTER. THEODOR PARKER), det nittonde seklets Luther! — Hvilken religionens, bildningens och frihetens vän känner ej sitt hjerta slå med kraftigare, lifsfullare slag vid ljudet af detta namn? Ilvad ! ar han då gjort denne märkvärdige man, hvars rykte redan går öfver all land både i nya och gamla verlden? Han har talat sanning — från predikstolen. Han har talat till sitt folk, sin tid, sina åhörare, han har vågat gissla sin tids synder. Han har återförmält religionen med det praktiska lifvet. Vi säga återformalt, ty de hafva varit förenade en gång förr under katolska. kyrkans välde. kKatolicismens grundtanke var, att religionen skulle genomtrånga och helga lilvet, alt menniskan i all sin handel och vandel städse skulle ha Gud för ögonen. Men Gud ufträngdes snart af helgon, pafvar och prester: religionen, i stället att genomtränga och besjäla lifvet, åförslafvade det och sänkte menskligheten i hierarkiens bojor. Det var mot detta det praktiska lifvets slafseri under religionen, representerad at prestväldet, protestantismen protesterade. Men denna protest har under tidernas lopp urartat till ren äktenskapsskilnad. Religionen har blifvit en blott söndagsreligion och det praktiska lifvet ett profant hvardagsarbete. katoliken bad, arbetade — och syndade om hvariannat alla sju dagarna i veckan: proteslanten arbetar och syndar sex dagar i veckan, dermed har hans religion mgenting att beställa: men på den sjunde — ja då kan han, om han vill, gå i kyrkan och höra en predikan enkom för söndagen, utan sammanhang med vockoarbetet eller veckosynderna. Praktiskt lil sex dagar utan religion, opraktisk religion en dag. Gud har dragit sig tillbaka ur verldshvimlet och sitter nu i kyrkan ocb — sofver; vill du vara religiös. gack dit och gör sammaledes. Ett nytt reformationsarbete är börjadt, en protest mot de protestantiska kyrkornas opraktiska, traditionella, sormela söndarskristendom är inlagd, ett nytt äktenskap melan religionen och lifvet är stistaat — af THEODOR PARKER. Se der hans plats och betydelse inom den religionshistoriska utvecklingen. Han har icke velat bilda en ny sekt, han tar icke tillagt några nya dozmer till kyrkans och statens auktoriserade kristendom; men han har velat återföra denna till Kristi kristendom. Men, säger man, af en så storarted, praktisk-religiös verksamhet borde ock några stora praktiska resultater kunna uppvisas. Nåväl, vi kunna redan uppvisa tvänne fakta. Fyra millioner befrivde slafvar välsigna PARKERS namn, och i dessa dagar framlägzes för kongressen i Washingto en petition från Am rikas qvinnor om rösträtt. För dessa båda ilåer, slalvens befrielse och erkännandet af quinnans medborgarrätt i staten, kämpade PARKER med sin ljungande vältalighets heta styrka. Manga tänkare, det är sannt, hafva före PARKER tänkt de sanningar, för hvilka han kämpat, många talare hafva före honom uttalat dem både från lardomens kateder och folktribunen: men han har uttalat dem från predikstolen, han har uttalat sanningarna i religionens namn, kan bar förmodlat deras öfvergäng från förständsfakta till takta i folkets religiösa medvetande ; kan har upphöjt ideen till moralisk magt och derigenom satt i rörelse den mäktigaste häfstång verllen eger. Men må hans egna arbeten föra ans talan. Redan har Tyskland med entusiasm på sitt språk lillegnat sig alla hans arbeten. I vårt land hafva ännu blott 3:ne delar utkommit, men dessa hafva dock redan varit nog att äfven här göra PARKERS namn känt och vördadt. Perföre och då vi från den grånade frihetsvän, hvilkens skickliga penna skänkt oss dessa trenne öfversältningar, icke terde hafva flere alt hoppas, våga vi ett försök att fullfölja det påbörjade a betet. i det vi för svenska allmänheten framlägga följande prenumerationsanmälan, förliiande oss på en kraftig uppmuntran från alla religionens, sanningens och frihetens vanner. Upsala den 15 Februari 1366. Victor Pfeiff. ) Född nära staden Lexington i staten Massachusetts år 1310, död i Florens 10 maj 1860 Suhskriptions-Anmälan. Undertecknad, som öfvertagit det ekonomiska bestyret med utgifvandet af PARKERS Skrifter, får härmed inbjuda den vördade allmänheten till subskription å 4 delar i svensk öfversättuing af anförda skrifter. Innehållet i dessa deltar utgör ett urval af sådana den frejdade mannens predikningar och tal, hvilka, af mera rent universell karakter, icke särskildt afse amerikanska förhållanden, utan träffa, röra, hänföra och uppbygga den civiliserade menniskan i hvilken verldsdel och hvilket land som helst. Med följande, redan för tryckning färdiga, predikningar och tal har utgifvaren för afsigt att öppna den här anmälda samlingen: On Kristi, Kyrkans och Samhällets Kristendom; — Om det förgängliga och oförgangliga i Kristendomen, tal vid en prestvigning: — Om qvinnans offentliga verksamhet; — Om krio; — ÅÅmerikas politiska bestämmelse och tidens tecken; — Om följderna af en omoralisk lefnadsprincip och ett falskt begrepp om lifvet; — En mjödkumlas tankar om verldens pla: och ärdamål; — Om Jesu förhållande till sin tid och alla tider; — Om ododligt lif; — Om ålderdomen; — Om falsk och sann teologi; — Om skönhet i materiens verld, betraktad såsom en Guds uppenbarelse; — ÅOm fpmäan; — Om de farliga klasserna i samhället ; — Om folkets offentliga uppfostran; — Om folkets hufrudsynder?. Hvarje del kommer att innehålla 22 å 25 ark stor S:o, vackert tryck och papper, till ett pris for subskribenter af 2 rdr 50 öre eller för de 4 delarne tillsammans 10 rdr. Boklåd-priset blir 3 rdr 25 öre å 3 rdr 75 öre för hvarje del. Om företavet, såsom man bör kunna taga för gifvet, vinner allmanhetens deltagande, komma PARKERS återstående arbeten att omedelbart efter de nu erbjudna delarne ulgifvas. Säsnart 490 subskribenter blifvit tecknade, börjar arbetets tryckning, och är det beräknadt, att de 2 första delarne skola utkomma redan detta år och de begge andra under loppet af nästa år. Subskription å enskilla delar medgifves icke, utan måste den göras å alla 4 delarne. Subskriptionslistor finnas att tillgå i rikets alla boklådor, derifrån uppgifter om subskribenternas antal skyndsammast insändas till undertecknad, Upsala den 15 Februari 1366. Esaias Edquist.