Helsingborgs-Posten – 15 mars 1866, sida 4

PARKERS SKRIFTER, THEODOR PARKER), det nittonde seklets Luther! — Hvilken religionens, bildningens och frihetens vän känner ej sitt hjerta slå med kr: igare, lifsfullare slag vid ljudet af detta namn? Hvad har han då gjort denne märkvärdige man, uvars rykte redan går öfver all land både i nya och gamla verlden? Han har talat sanning — från predikstolen. Han har talat till sitt folk, sin tid, sina åhörare, han har vägat gissla sin tids synder. lian har återförmält religionen med det praktiska lifvet. Vi säga återförmält. ty de hafva varit förenade en gång förr under katolska kyrkans välde. Katolicismens grundtanke var, att religionen skuile genomtränga och helga lifvet, alt menniskan i all sin handel och vandel städse skulle ha Gud för ögonen. Men Gud utträngdes snart af helgon. påfvar och prester: religionen, i stället att genomtränga och besjäla lifvet, försSlafdade det och sänkte menskligheten i hierarkiens bojor. bet var mot detta det praktiska lifvets slafveri under religionen, representerad at presiväldet, protestantismen protesterade. Men denna protest har under tidernas lopp urartal til! ran äbktenskapsokilnad. Religionen har blifvit en blott söndagsreligion och det praktiska lifvet ett profant hvardagsarbete. kKatoliken bad, arbetade -och syndade om hvartannat alla sju dagarna i veckan: proiestanlen arbetar och syndar sex dagar i veckan, dermed har hans religion mgenting all beställa: men på den sjunde — ja dä kan han om han vill, gå i kyrkan och höra en predikan onkom för söndagen, utan sammanhang med veckoarbetet eller veckosynderna. Praktiski il sex dagar utan religion, opraktisk religion en dag. Gud har dragit siz tillbaka ur verldshyinnlet och sitter nu i kyrkan och — sofver: vill du vara religiös. gack dit och gör Sammaledes. i . Ett nytt resormationsarbete är börjadt, en protest mot de protestantiska kyrkornas opraktiska traditionella, form Va söondagskristendom är inlagd, ett nytt äktenskap mellan religionen och if vet är Stifladl — af THEODOR PARKER. Se der hans plats och betydelse inom den religionshistoriska utvecklingen. Han har icke velat bilda en ny sekt, han har icke tillagt några nya dosmer till kyrkans och statens auktoriserade kristendom; men ban har velat återföra denna till Kristi kristendom. Men, säger man, af cn så storarted. oprahtisk-ret igiås verksamhet borda ock nårra stora praktisa resultater kunna upnvisas. Xåval, vi kanna redan upvia tvänne fakta. Fyra millioner befrinde slafear välsizua PARKERS namn, och i dessa dagar framligges för kongressen i Washingto en pelilion från Am rikaqvinnor om rösträtt. För dessa båda idåer. slalvens befrielse och erkännandet af qvinnans medborgarrätt i staten, kämpade PARKER med sin ljungande våltalighets hela styrka. Många tänkare, det är sanat. hafva före PARKER tänkt de sanningar. för hvilka han hämpat, mänza talare halva före honom uttalat dem både från lardomens kateder och folktribunen: men har har uttalat dem från predikstolen, hav har uttalat sanningarna i religionens namn han har förmedlat deras öfvergång från förständsfakta tull takta i folkets religiösa medvetande; han har upphöjt idern till moralisk magt och derigenom satt i rörelke den mäktigaste häfstäng verlden ever. Men må hans egna arbeten föra aus talan. Bedan har Tyskland med entusiasm på sitt språk tillegnat sig alla hans arbeten. I v. land hasva änna blott 3:ne delar utkommit men dessa hafva dock redan varit nog att älven här göra PARKERS namn kant och vördadt. perföre och då vi från den g2ränade srihetsvän, hvilkens skickliga peana skänkt oss dessa trenne öfversältningar, icke torde hafva slere att hoppas. våga vi ett försök alt fullfölja det påbörjade arbetet, i det vi för svenska allmänheten framlägga följande orenumeralionsanmälan, förlitande oss på en kraftig uppmuntran från aila religionens. sanningen; och friheiens vänner. Upsala den 15 Februari 1560. Victor Pfeiff. 3) Född nära staden Lexington i staten Massachusetts år 1310, död i Florens 10 maj 1860 — — — — Subskriptions-Ånmälan. Undertecknad, som öfvertagit dei ekonomiska be-tyret med utgisvandet af PARKERS Skrifter, får härmed inbjuda den vördade allmänheten till subskription å 4 delar i svensk öfversättning af anförda skrifter. Innehållet i dessa delar utgör ett urval af sådana den frejdade mannens predikningar och tal, hvilfa. af mera rent universell karakter. icke särskildt afse amerikanska förhällanden, utan träffa, röra. hänföra och uppbygga den civiliserade menniskan i hvilken verldsdel och hvilket land som heisi. Med sörjande, redan för tryckning färdiga, predikningar och tal har utzifvaren för assigt att öppna den här anmälda samlingen: Om Kristi, kyrkans och Sumhällets kristendom: — Om det förgängliga ech oförgängliga i Kristerdomen. tal vid en prestrigning: — Om qeinnans ojfentliga verksamhet; — Om kriig; — Amerikas politisal bestämme!s? och tiders tecken; — Om följderna af en omoralisk llefnadsprincip och ett falskt begrepp om lifroå: — Ä En mjödhumlas tankar om reridens plan och ändamål; — Om Jesu förhållande till sin tid och alla tider; — Om odödligt lif; — Om ålderdomen; — Om falsk och sann teologi; — Om skönhet i materiens verld, betraktad så, Ä DA . . som en Guds uppenbarelse; — Om k d : — om de farliga klasserna i samhället ; — Om folkets offentliga uppfostran: — Om folkets hufvudsyrder. Hvarje del aommer att innehålla 22 å 25 ark stor S:o. vackert tryck och papper, till ett pris for subskribenter af 2 rdr 50 öre eller för de 4 delarne tillsammans 10 rdr. Boklådspriset blir 3 rdr 25 öre å 3 rdr 75 öre för hvarje del. Om företaget. såsom man bör kunna taga för gilvet, vinner allmänhetens deltagande, komma PARKERS återstående arbeten att omedelbart efter de nu erbjudaa delarne utgif9a. Sasnart 400 snbskribenter blifvit tecknade, börjar arbetets tryckning, och är det beräknadt, att de 2 första delarne skola utkomma redan detta år och de begge andra under loppet af nästa år. . Subskription å enskilda delar medgifves icke, utan måste den göras å alla 4 delarne. Subskriptionslistor finnas att tillgå i rikets alla boklådor, derifrån uppgifter om suhskribenternas antal skyndsammast insändas till undertecknad. Upsala den 15 Februari 1860. Esaias Edquist.