Helsingborgs-Posten – 15 mars 1866, sida 2

a) I medeltal från ett tunnland bortföres omkring följande: i kärnan af hwete 20 sk. fosforsyra och 13 ft. kali d:o räg 18, 0 11. 10. d:o korn 15 ov d:o 10 u d:o raps 11 d:o 39 u i rotknölarne af potatis 32 sk. fosforsyra och 100 stålp. kali; i rotknölarne af turnips 44 sk. fosforsyra och 132 skålp. kali; i rotknölarne af sockerbetor 25 sk. fosforsyra och 92 skålp. fart: i skörren af rödtlöfwer 28 sk. fosforsyra oh 98 skålp. kali: Wilja wi ersätta dessa båda ämnen med wanlig ladugårdsspillning, benmjöl eller Stassfurthersalt, få sinun wi att i medeltal innehälla: 1,00) ff. ladugårdsgötsel cirka 7 ft. fosjorsyra oh 7 skålp. tali; 1,000 sk. benmjöl cirka 257 skålp. fosforsyra; 1,000 ff. rått, fwafwer syradt kali 0 sk. fosforsyra och 89 skålp. kali eller att batten af fosforsyra är i benmjöl oms tring 37 gånger få ftor, och af kali i Stagfure thberfalt 12, gånger få stor fom i ladugårdgs zöd sel. Ett genom odling oh förfäljning af säd uppitådt extra behof af fosforsyra fan derföre mycket timps ligare ersättas med en gödsling af benmjöl, Ware fig i förening med laduzärdsgödsel, eller säsom en bar gödning, oh på samma sätt skall bristen på kali, bättre fyllas genom ett falifalt, än genom en förnyad och dyrbar gödsling med freaturssfpillning. Erinrar jordbrukaren sig tillika att, såwida las pugårdsgödseln är frambragt genom uppfodring och inströ of sädan? ämnen, fom uteslutande skördats på åkerfälten, få skill Han finna art allt hwad som denna gödsel i sädant fall innehåller, är hämtadt från fälten, och att gödslin zen endast fan ätergifwa en vel, men ej höja förrådet af t. er. fosforsyra och kali m. fl. Ensdast genom hö från naturliga eller bewattnade ängar, kunna åkrarne utan köp af jtrö eller foterämnen, i tadugårpsgödseln få något tillskott — jtörre eller mindre — af ifrägawarande twenne ämnen. Af så wäl erfarenhet som wetskap lära wi, att ret ena wäxtnäringsämnet ingalunda fan ersättas af det andra, och att följaktligen den skörd, fom landtmannen inhöstar från ett äkerfält, — för få widt densamma är beroende af jorden befintliga gödningsämnen oh ej af wäderleksförhällanden, — wilkoras af vet belopp fom i minsta mängd finnes för hauden af ett behöfligt wäxtnäringsmedel. Lis der jorden sålunda brist på t. ex. kali eller foåforsyra, så beg -änsas skördqvantiteten af den ringa mängd, fom af ifrågawarande gödningsämne före finnes och en tillsats af detsamma skall ofelbart höja skördebeloppet. Genom den kultur, som wi idka, uppstär städse benägenhet till Brist pi de twenne nämnda gödningsämnena, hwadan dvecis ti iförsel till wära äkerfält skall, i de aldra flejta fall, medföra ej allenast örade grödor, utan, hwad wigtigare är, goda ekonomiska resultater. Sannt är wisserligen, att det ännu ej med full wetenskaplig skärpa fan bestämmas, huru länge de rikare jordmäner, fom hos of företomma skola funna ur egna förråder lemna wäxterna deras behof af kali och fosforsyra. Men otwifwelaktigt är, att dessa förräder förr eller sednare skola uttömmas och att alla de jordarter, som ej hafwa en desto börvis gave naturlig beskaffenhet, snart lida brist på ifrägawarande båda gödningsmedel och endast genom anskaffandet af dem utifrån kunna bibehällas i bör digt fkick. Och mången swagare jordmän skall redan wid dess första uppodlande, behöfwa tillskott af en eller bäda af dessa gödningsämnen, för att gifwa lönande skördar. Lystligtwis behöfwer ej landtmannen afwakta de wetenskapliga frågornas lösning för att utröna hus ruwida hang fält behöfwa vet ena eller ret undra wäxtnärisgsmedlet. Enkla praktiska försök t. er. mer gödnina med benmjöl eller med ett Staffurs